Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAM- ssgr (forts.):
SAM-MYNTA, v., -ning. (numera bl. tillf.) mynta (ngt) gemensamt; tillverka mynt gemensamt (med ngn). (Vid präglandet av markmynt) förfor (man) på samma sätt i Lybeck och de med Lybeck sammyntande städerne. Hildebrand Medelt. 1: 865 (1894). —
(2 a) -MÄLD. (i fackspr.) malning av säd varvid sädeskornens samtliga beståndsdelar tillvaratagas o. ingenting bortsiktas, sammalning; äv. konkret, om sammalet mjöl. Qvarn med 2:e par stenar för sammäld. PT 1882, nr 106 B, s. 2. Qvarnverket är ej ensamt afsedt för hafregrynstillverkning, äfven malning af sammäld, toppning och stålsikt utföres derstädes. EksjöT 1893, nr 28, s. 2. Stålkvarnar .. användas numera mycket för gröpning och sammäld för husbehov. LmUppslB 678 (1923).
Ssgr (i fackspr.): sammälds-bröd. bröd bakat av sammalet mjöl. Saxon Handelsb. 20 (1932).
-kvarn. kvarn för sammalning. SD 1896, nr 114, s. 8.
-sten. kvarnsten till sammäldskvarn. PT 1892, nr 250 B, s. 2. —
(5) -MÄLE, n. (föga br.) samtal, samspråk; anträffat bl. oeg. Jag såg .. (kniphonan) och hennes vackra make för några dagar sedan hålla ett litet sammäle ute på iskanten. Finnilä BortPolcirk. 150 (1917). —
-MÄNSKLIG. (mera tillf.) gemensam för alla människor, allmänmänsklig. Man kan ej undgå övertygelsen, att forskningen rörande den andliga kulturen har att allt allmännare beakta de sam-mänskliga egenheterna. Budk(Brage) 1926, s. 104.

 

Spalt S 839 band 24, 1964

Webbansvarig