Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSKÄFTA a3v~ʃäf2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. —
1) (föga br.) (medelst skäfte l. skafgräs) borttaga (ngt). Ojämnheter eller Fernissgryn .. kunna .. med skäftgräs afskäftas. N. Nyström i VetANH 8: 87 (1798). Almqvist (1842). SAOB (1870).
Spalt A 521 band 1, 1898