Publicerad 1900   Lämna synpunkter
APPELLABEL ap1äla4bel l. -el-, adj. -ble, -bla.
Etymologi
[af t. appellabel, fr. appellable, lat. appellabilis]
(numera föga br.) jur. som berättigar till vad till högre instans l. som får underkastas dylikt vad. Resol. 29 Nov. 1680, mom. 20. Ifrån Härads-Rätten vädies uti appellable måhl .. under Lagmans Rätten. Abrahamsson 670 (1726). När hufvudsaken stiger så högt med ränta och afgäld, som fordras, utom Rättegångs kostnad .. är summan appellabel. Nehrman Pr. civ. 388 (1732, 1751).

 

Spalt A 2023 band 2, 1900

Webbansvarig