| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
ARKIMEDISK ar1kime4disk l. ar1ɟi-, adj.; adv. -T.
adj. till ARKIMEDES; särsk.: hörande till l. härrörande från Arkimedes. Wår (dvs. vårt) Archimediske Prof. Stiernhielm Arch. G 1 b (1644; i fråga om probering af guld, silfver o. d., verkställd medelst tillämpning af Arkimedes’ lag); jfr a med anm. — särsk. i uttr.
a) [jfr t. das archimedische prinzip] fys. (den) arkimediska lagen l. principen, om den af Arkimedes upptäckta lagen, att en i en vätska nedsänkt kropp förlorar lika mycket af sin vikt som den undanträngda vätskemängden väger. Floderus Fys. 75 (1862). Wijkander Fys. 1: 123 (1886, 1896). — Anm. I st. för de ofvan nämnda uttr. användes oftare uttr. Arkimedes’ lag l. princip [jfr fr. le principe d’Archimède]. Fock Fys. 1: 164 (1857). Lindeberg Christie Fys. 27 (1876). Wijkander Fys. 1: 123 (1886, 1896).
b) [jfr t. die archimedische schraube, schnecke, eng. the archimedean screw] (den) arkimediska skrufven l. snäckan, benämning på en vattenuppfordringsapparat hvars uppfinning (vanl.) tillskrifves Arkimedes: vattensnäcka, vattenskruf. Dalin Fr. o. sv. lex. (1843, under vis). R. Rubenson i NF (1876). — Anm. I st. för de ofvan nämnda uttr. användes ofta uttr. Arkimedes’ skruf l. (förr vanl.) snäcka [jfr fr. le vis d’Archimède]. Rudbeck Atl. 1: 888 (1679). Econ. annal. 1807, April s. 85. jfr: Archimedes’ vattenskruf. Fock Fys. 1: 235 (1857).
c) [uttr. har bildats med anslutning till det bekanta, Arkimedes tillskrifna yttrandet: δὸς ποῦ στῶ, καὶ τὴν γῆν κινήσω, gif mig en punkt (utanför jorden) där jag kan stå, och jag skall sätta jorden i rörelse] arkimedisk punkt, vanl. i bild l. bildl. Hon skulle bli för honom den archimediska punkt, från hvilken hela denna värld, som nu tog så fientligt emot honom, skulle sättas i rörelse, ändras och anpassas så, att den blef lämplig för honom. Ahrenberg Vår landsm. 84 (1897).
Spalt A 2248 band 2, 1901