| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BATALJ batal4j (bata´lj Weste), r. l. m. (m. Weste, Dalin (1850), Lundell; f. A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627), Heinrich (1814), Almqvist); best. -en; pl. -er.
1) strid, i sht mellan två ordentligt öppen mark uppställda härar l. (icke alltför obetydliga) härafdelningar; fältslag, slaktning, drabbning, slag; äfv. om strid till sjös. RARP 4: 54 (1647). Battaillen och Victorian vid Lund. Dahlberg Dagb. 236 (1677). Til Lands bestå Krigs operationerne antingen uti battailler eller belägringar. A. Ehrensvärd Præs. i VetA 1743, s. 6. Kejserliga Arméen, med hvilken han fått bivista Bataillen mot Turkarne vid Gran. Arbin Præs. i VetA 1783, s. 71. En blodig batalje. Widegren (1788). Hoglands batalj. J. G. Oxenstierna 1: 311 (1794). Afgörande .. häftig .. vunnen batalj. Lindfors (1815). Förtviflade bataljer föreföllo ofta emellan dessa kapare och Engelska örlogsfartyg. Gyllengranat Sjökr. 2: 14 (1837). Inlåta sig i batalj. Meurman (1846). Forssell i 3 SAH 3: 329 (1888). jfr: Som Vogler en Batalj, så spelte han (dvs. Amfion) en Stad. Leopold 2: 274 (1815); jfr -MÅLNING 2 slutet. jfr GENERAL-, HUFVUD-, LAND-, SJÖ-BATALJ m. fl. — särsk. i förbindelserna
a) erbjuda batalj o. d. Lindfors (1815). G. E. Beskow Resem. 29 (1861, 1881). — [jfr fr. présenter la bataille] (†) Att .. præsentere (dvs. erbjuda) fienden en battaglie. A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627).
b) antaga l. emottaga batalj o. d. Lindfors (1815). Rodney .. erbjöd Fransmännen batalj, men då den icke antogs, återvände han med flottan till St. Lucie. Gyllengranat Sjökr. 2: 27 (1837); jfr a. — [jfr fr. accepter le combat] (†) Accepterade (dvs. antog) han bataglien icke. A. Oxenstierna Skr. 1: 114 (1627).
c) riskera l. våga batalj. Ett rykte börjar nu löpa i staden, att E. K. M. vill våga batalj. Rosenstein 3: 362 (1788). Björkman (1889).
d) [jfr fr. livrer bataille] leverera batalj l. (numera mindre br.) en batalj. Nordberg 1: 226 (1740). At lefverera fienden en bataille. Höpken 2: 515 (1758). (Montmorency) stängde deras (dvs. hugenotternas) väg, och tvang dem att lefverera bataille. Cronholm Lig. 91 (1839). Lockhart Nap. 44 (1871).
e) [jfr eng. give battle, fr. donner bataille] (föga br.) gifva l. lämna batalj o. d. Gifva batalj. Gyllengranat Sjökr. 2: 4 (1837). Att förmå fienden lemna en afgörande batalj. Därs. 175. Gifva batalj. Dalin Fr.-sv. ordb. (1872, under batailler).
f) [jfr ä. fr. tenir bataille] (föga br.) hålla batalj. Den Bataglie, hans K: Mt med sine fiender .. hölltt .. wid Dirschow. RARP 1: 65 (1627). Han afrådde att genast hålla batalj. M. J. Crusenstolpe († 1865) enl. Kindblad (1867).
g) [jfr fr. bataille rangée] (numera mindre br.) rangerad batalj, ordentligt l. öppet slag; både om sjöslag o. om strid till lands. E. K. M. har nu vunnit en rangerad batalj af de ärorikaste och största som någonsin till sjös varit vundna. Rosenstein 3: 429 (1788). Björkman (1889). jfr: (Jag) hoppades .. se alla krigskonster i en behagelig ordning, en väl rangerad bataille, et oöfvervinnerligt läger (osv.). Dalin Arg. 2: 302 (1734, 1754); jfr 2.
2) [jfr fr. ranger une armée en bataille, former sa bataille] (†) slagordning. Gustaf II Adolf 255 (1621). Sedan han hade satt arméen i bataille. Dahlberg Dagb. 18 (c. 1660). (När) man hafwer satt sigh i Battalie eller postur at fächta. Delachapelle 91 (1669). Ställa up Compagnierne uti Bataille, vid pass 5. eller 6. Man högt. Richardson Krigsvet. 1: 244 (1738). Vår Flotta rangerade Battaille. Hjerta Journ. öfv. fl. sjöexp. 1788 50 (1789); jfr 1 g. Bataljen formeras, så att hvart vapen får göra gagn på sitt rätta ställe. Sturtzenbecker Ing.-lex. (1805). — om viss afdelning af till strid uppställd armé; jfr BATALJON 1 a. Fiendens Troupper til Häst, som vthi Battalier synes avancera, emoot ofwan bemelte Skantz Battalie. Delachapelle 108 (1669). jfr SKANS-BATALJ. — särsk. om härens hufvudstyrka. C. Gyllenhielm (1601) enl. VittAH 3: 390.
3) (i sht skämts.) i utvidgad bem., om (större) slagsmål, gatutumult o. d. Grälet urartade till en allmän batalj. Weste (1807). Gumman fick ett blått öga i den bataljen. Almqvist (1842). Kungen .. lät sätta fördubblad vakt, som med framgång levererade batalj och tillbakaslog de påträngande skarorna. De Geer Minnen 2: 91 (1892; i fråga om gatutumult); jfr 1 d. — jfr GAT-BATALJ.
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (i sht skämts.) bildl.: strid, konflikt, kamp. Lärde Batailler. Björnståhl Resa 1: 268 (1771; om universitetsdisputationer). G. och jag .. hade en svår batalj att leverera (med kronprinsen), för att hindra detta våldförande af domaremakten. Trolle-Wachtmeister 1: 270 (c. 1840). Inom mitt eget hufvud och hjerta har väl kämpats en och annan batalj mellan stridiga tycken, böjelser och känslor. Svedelius Förfl. lif 564 (1887).
-ELD~2. särsk. [jfr ä. t. bataillenfeuer] (†) till 2 mot slutet; jfr BATALJONS-ELD. Den med Pelotons och Bataille-eld blandade canonaden. GT 1788, nr 100, s. 1. —
-FYRVERKERI ~0102, äfv. ~1002. fyrverkeri som gm braket o. skotten påminner om en batalj. Ett stort dekorations- och bataljfyrverkeri, föreställande .. Moskvas brand. Lunds veckobl. 1887, nr 79, s. 1. —
-FÄLT~2. [jfr fr. champ de bataille] slagfält. Lefrén Förel. 3: 282 (1817). Estlander Konsth. 201 (1867). till 3. Trolle-Wachtmeister 2: 249 (1848). —
-HÄST~2.
2) [jfr motsv. anv. i fr.] bildl. om hvad ngn drager fram med l. griper till, då han skall ”visa sig på styfva linan”: bravurnummer, ”pièce de résistance”. Hon sjöng en liten blygsam sopran .., och hennes bataljhästar voro ”Björkens visa” af Topelius och en gammal bra sång med omqvädet: ”Till dig, till dig, du sköna Normandie!” Hedenstierna Fru W. 10 (1890). I Stockholms andra valkrets uppställde Fosterländska förbundet Svenska handtvärksföreningens stora bataljhäst (N. N.). GHT 1896, nr 229, s. 2. —
-LINJE~20. Gyllengranat Sjökr. 2: 46 (1837). Rangera bataljlinie för bagbords halsar. Trolle Sv. fl. 201 (1868). —
-MÅLNING~20. (batalje- J. G. Oxenstierna)
1) i eg. bem., abstr. l. konkret. Egna sig åt bataljmålning. I Bataljmålningar hade redan Rafaël .. uppställt mönster i den stora stilen. Bagge Wendt 361 (1835). Ljunggren Est. 2: 288 (1860, 1883).
2) målande skildring l. beskrifning af batalj. Miltons bataljemålningar öfverträffa andra Skalders. J. G. Oxenstierna 4: 228 (1815). Böttiger 5: 247 (1871). om musikstycke; jfr ex. fr. Leopold under BATALJ 1. (Beethovens) beryktade bataljmålning .. Die Schlacht bei Vittoria. Wegelius Mus. hist. 363 (1893). —
-ORDNING~20.
1) (i fråga om ä. förh.) sätt hvarpå en här l. flotta ordnas till slag; slagordning; i slagordning uppställd här l. flotta. Bataille-ordningar uti triangulair Figur. Richardson Krigsvet. 1: 277 (1738). Gyllengranat Sjökr. 1: 15 (1837). Med en del af bataljonen i spridd ordning och en del i sluten, kan han (dvs. bataljonschefen) ofta bilda så att säga en liten bataljordning för sig. C. J. Lovén i Sv. tidskr. 1871, s. 107.
2) (†) om viss formering af afdelning: linje. Formeringen till linie, eller, såsom det kallades, bataljordning. H. Hamilton i VittAH 17: 329 (1839). —
-PLAN~2, r. l. m. Fryxell Ber. 15: 141 (1848). Dyrbarast bland krigsarkivets samlingar torde vara den betydande samlingen af bataljplaner och kartor. E. Hildebrand i Stockholm 1: 473 (1897). —
1) målning l. teckning osv. som framställer en batalj; jfr -MÅLNING 1. Publ. handl. 9: 578 (1771). Hjalmar Mörner .. hemsände ett af sina första bataljstycken, ”slaget vid Dennewitz”. Estlander Konsth. 530 (1867). Eichhorn Konst. hist. 166 (1881).
2) = -MÅLNING 2. A. Cronholm i SKN 1841, s. 142. Ljunggren SAHist. 2: 332 (1886). om musikstycke. Orchestern spelar ett bataljstycke. Stagnelius 2: 98 (c. 1815). Dalin (1850).
B (†): BATALJE-DAG, -MÅLNING, -STYCKE, se A.
Spalt B 502 band 3, 1901