Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BORUP bω4rup, äfv. 32 (bòrúpp Dalin), r. l. m.
Etymologi
[enl. en tradition efter en häradshöfding Per Borup († 1805), hvars stora sällskapstalanger gjorde att meddelandet: ”nu går Borup” betydde att kalaset var slut (se Sjöström Sk. nat. 1682—1832, s. 330); annan tradition meddelad hos Hellquist (1920)]
(numera föga br.) spelt. om sista spelet l. omgången vid ett spelparti. Men jag spår det grötdags blir rätt nu. / Går ej borup? — Hvad är klockan? — Sju. Wallin Vitt. 1: 393 (c. 1805). Ridderstad Samvetet 2: 30 (1851). SAOF (1916). — allmännare, om ngt som är det sista. Fast mången långt mera tål, / Min hatt Borup är på kalasen. Wadman Saml. 2: 100 (1835). Braun Borup (1860; titel på förf:s sista poetiska kalender).

 

Spalt B 4065 band 5, 1921

Webbansvarig