Publicerad 1925   Lämna synpunkter
BÖL bø4l, sbst.1, m. l. r.; best. -en, äfv. -n; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. bul, bøl, bølle, isl. boli, stut, tjur, t. boll(e), bull(e), tjur, eng. bull, tjur (jfr BULLDOGG), antingen till roten i isl. belja, böla (jfr BJÄLA o. BJÄLLA), l. rotbesläktadt med BULA, BOLSTER o. utgående från en grundbet.: svälla]
(starkt bygdemålsfärgadt, i vissa trakter) kastrerad tjur (som användes ss. dragare). ÅgerupArk. Bouppt. 1748. Landsm. 2: XVII (1881).

 

Spalt B 4868 band 5, 1925

Webbansvarig