Publicerad 1908   Lämna synpunkter
DEKLARERA dek1lare4ra l. de1-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, DEKLARATION (se d. o.); DEKLARANT (SD(L) 1908, nr 66, s. 7 (till I 5 b)).
Ordformer
(deeclarere Hist. handl. XIII. 1: 114 (1563))
Etymologi
[jfr holl. declareeren, t. deklarieren, fr. déclarer samt eng. declare, af lat. declarare, af de-, med förstärkande bet., o. clarare, göra klar, göra tydlig, visa m. m. (se KLARERA)]
I. tr. (o. abs.).
1) [jfr motsv. anv. i ä. eng., fr. o. lat.] (†) visa, uppenbara, lägga i dagen. G. I:s reg. 21: 390 (1550). Så hafwe wij .. ännu ytterligare til att declarera wår nådige Affection och gode willje emot Studier, .. den förre giorde anordningen (med afs. på aflöningarna vid Uppsala universitet) här med .. welat .. någorledes förbättra. Thyselius Handl. lärov. 1: 38 (1621).
2) [jfr motsv. anv. i ä. eng., mlat. o. nylat.] (numera föga br.) förklara l. gifva förklaring på l. öfver (ngt oklart l. dunkelt); förse (ngt) med förklaring(ar), utlägga, tolka; med afs. på tvifvel o. d. äfv.: gm förklaring skingra l. undanröja. (Domarna skola) icke uttyda eller declarera vår bescrefne Sverigis lag alleneste effter thenn uclara bockstaf eller text. RA 1: 265 (1540). (Skolmästaren) skal ock, sedan samma vers mz få ord declarerat äro, lata them (dvs. djäknarna) någor ord ther vthi declinera och coniugera. L. Petri Kyrkoordn. 88 a (1571). (Loccenius) tilbiuder .. att årligen läsa både lands lagen och stadslagen och den medh studenterna repetera och declarera vadh dubier the kunna haffva. Rudbeck Bref 39 (1666). (Det närvarande) utgör den faktiska utgångspunkten för de psykologiska förklaringarna och kan icke själf närmare deklareras. Schéele Själsl. 177 (1895).
3) [jfr motsv. anv. i ä. eng. o. lat.] (†) förklara, utveckla, utreda, lämna en (detaljerad) framställning af, (utförligt) framlägga, utförligt yttra sig om (ngt). A. Oxenstierna 2: 601 (1623). Stillestånds puncterne, såsom de ähre författade, och sedan declarerede aff Polniske Commissarierne. Dens. 1: 560 (1635).
4) (uttryckligen l. öppet) förklara, tillkännagifva, kungöra, förkunna, (offentligt) säga ifrån l. uttala. Pfeiffer (1837). G. Dalin (1871).
a) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. lat.] (†) med substantiviskt obj. (Jag) schall .. inscrifva uti ett register eller dombock, hurulunde same dom declareres eller forkunnas schal. RA 1: 285 (1540). (Vi) satte .. den punchten om ratificationen .. affsijdes, icke viliendes däropå declarera vår mening. A. Oxenstierna 1: 97 (1614). M. G. De la Gardie i HSH 7: 162 (1675). — särsk.
α) i ord betyga l. gifva uttryck åt (en känsla o. d.). Oxenst. brefv. 10: 313 (1631). Jag .. declarerade honom, Cocherano, H. K. Maij:ttz .. gunstige affection. RP 8: 118 (1640).
β) närmande sig bet.: proklamera. En Fransk tidning berättar, att Barcelona nyårs-aftonen declarerat Cataloniens sjelfständighet. SC 3: 348 (1822).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] (numera föga br.) med att-sats l. ack. (i pass. nom.) med inf. l. med indirekt frågesats. G. I:s reg. 7: 517 (c. 1530). Ock vill hans kong:e Ma:t lathe med sitt öpne konung:e bref declarere, hvilke med sådane frihet (dvs. en viss inskränkning i rusttjänsten) skole blifve befriede. RA 2: 47 (1561). Gref Gustaf Steenbock må declareras at vara Richsens Ammiral. RARP 9: 82 (1664); jfr c. 2 RARP 4: 204 (1726). Lagerbring Skr. o. bref 108 (1748). Hans Maj:t declarerade .. Saltza vara nämd til grefve. G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 328 (1778). Jag .. declarerar nu, at min tanka är förändrad. Ad. prot. 1800, s. 116. SvD(L) 1908, nr 84, s. 7.
c) [jfr eng. to declare one a rascal, fr. déclarer qqn coupable, lat. aliquem consulem declarare] (numera knappast br.) med obj. o. objektiv predikatsfyllnad: (offentligt) förklara (ngn) för (att vara) ngt; gm en (offentlig) förklaring l. ett uttalande göra (ngn) till ngt; med predikatsfyllnaden föregången af för l. såsom l. till l. utan föreg. partikel. (Vi) ordinere, säte och declarere .. tiil wor Ordinator och superattendent .. wor tro man och vnderdån Magistrum Georgium Nordmandum. G. I:s reg. 12: 266 (1539). (Hertig Johan är) declareret och samptyckt för .. kongl. Ma:tz .. upenbare fiende. RA 2: 99 (1563). Med mindre the äre konungens och riksens fiendher declareret. Därs. 1064 (c. 1563). Her Per Baner sade, att Vivallius väl kan declareras för en skelm. RP 3: 101 (1633). Om tå nu Acceptanten skyldig är at betala, och finnes i så måtto insolvent, så declareras han banckerout. Risingh Kiöph. 60 (1669). Den (dvs. tillställningen) .. slöts med att declarera de öfrige för hundsvottar. Bref rör. teat. under G. III 85 (1789). En präst kan deklarera samma äktenskap mindre värda som en annan förklarar fullgiltiga. SD 1908, nr 93, s. 9.
5) uppgifva, angifva, anmäla. Pfeiffer (1837). Andersson Frem. ord (1845, 1857). särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] i tullen l. till (ledning vid) förtullning angifva (vara l. varas värde m. m. l. innehåll, värde o. vikt af postpaket till l. från utlandet); anmäla (vara); jfr TULL-DEKLARATION; i sht [jfr fr. valeur déclarée] ekon. o. statist. i förb. deklareradt värde. Det deklarerade värdet af samtlige utskeppade brittiska metaller. (Agardh o.) Ljungberg Stat. 4: 161 (1863). Jungberg (1873). Från och med 1871 (äro priserna angifna) enligt uppgift af vederbörande importörer (”deklarerade värden”). J. Leffler i Ekon. samh. 2: 174 (1895). Fliesberg Handb. f. köpm. (1900).
b) uppgifva till beskattning; särsk. [efter motsv. anv. i t.; jfr äfv. liknande anv. i eng.] (på grund af allmän förordning, i Sv. utfärdad 21 juni 1902) uppgifva (sin årliga inkomst) till beskattning. Hvarje ränteegare, han må hafva uppgifvit (deklarerat) sin årsinkomst eller ej, är underkastad taxering. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 198 (i fråga om saxiska förh.). (Det har föreslagits, att) en hvar bokföringsskyldig skulle utan afseende å inkomstens belopp vara ovilkorligen pligtig att deklarera sin inkomst. Bet. ang. inkomstskatt 1901, s. 118. — särsk. [jfr motsv. anv. i eng.] utan obj., pregnant; jfr SJÄLF-DEKLARERA. Han har deklarerat för 8000 kronor i år [jfr uttr. skatta för 8000 kr.]. Deklarera falskt. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 199 (i fråga om saxiska förh.). Underlåtenhet att deklarera. Bet. ang. inkomstbevilln. 1894, s. 129. De, som ännu icke deklarerat, erinras om att respittiden utgår med den 31 dennes. PT 1903, nr 121 A, s. 2.
II. (numera knappast br.) refl. — särsk.
1) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. lat.] motsv. I 1: (tydligt) visa sig, uppenbara sig, träda i dagen, röja sig; särsk. i p. pf. Sedan sjukdomen .. är declarerad. M. Kähler i VetAH 19: 31 (1758).
2) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] motsv. I 3: förklara sig l. afgifva närmare förklaring l. utredning (i ngn viss fråga). Och wardt .. her Monss .. wolgiffuit (dvs. medgifvet) sigh i then saack .. deeclarere och försware. Hist. handl. XIII. 1: 114 (1563). Vij mene, .. att Bispen motte komma till Academien och der publice declarera sigh. RP 6: 461 (1636).
3) motsv. I 4.
a) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) motsv. I 4 a o. b: uttala sig l. yttra sig l. säga sin mening i ngn fråga l. gentemot l. med hänsyn till ngn l. ngt, förklara sig; vanl. med saken angifven gm en förb. med prep. l. om l. öfver o. personen gm en förb. med prep. (e)mot l. (in)för. (Jag, Johan Bielke, har) mig så vellet declarere att, förr änn mann hans (dvs. E. XIV:s) förlossning och frihet skulle tillstäde, .. så skulle mann tage honom af dage. RA 2: 517 (1575). (Han sade,) at han sigh ickie ännu kundhe om platzen (för förhandlingen) declarera. A. Oxenstierna 1: 124 (1627). (Vi kunde) hvarken declarera oss illa eller väl därpå. Dens. 183 (1628). Dee (af rådet) som intet haffve varit tillstädes, moste .. dette rådslagh anten approbera eller improbera och declarera sigh der öffver ad minimum, anten thet är godt eller ondt. RP 6: 567 (1636). K. M:t declarerade sigh emot denne Canaseiles, at wela tractera (dvs. underhandla) med Polen. RARP V. 2: 209 (1655). När K. M:t kommer i ChurBrandenburgz land, så måste han declarera sig hwad han wil göra. Därs. 6: 304 (1658). Axel Sparre .. har declarerat sig (dvs. gjort sin kärleksförklaring) för fröken Anna Fleming. O. Feif (1718) i Handl. ur v. Brinkmanska arkivet 7: 246.
b) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) motsv. I 4 c: förklara sig vara (ngt). Dertill (dvs. till förhandling) H. K. M:tt hafuer låtet sigh declarera ganska benägen. A. Oxenstierna 3: 122 (1625). I declarera eder såsom neutral i saken. RP 6: 462 (1636). (C. G. Wrangel) behagade .. sig för een Broder uthi mehr högthäderlige lag (dvs. i Knutsgillet), .. att declarera och förklara. Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1897, 1: 38 (cit. fr. 1671).
c) [jfr eng. to declare oneself against, fr. se déclarer pour, contre] (†) i förb. deklarera sig emot l. för ngn l. ngt; (öppet l. offentligt) uttala sig fientligt (resp. vänligt) mot ngn (l. ngt), uttryckligen taga parti emot (resp. för) ngn (l. ngt). (Vi, Sveriges ständer, hafva) oss declareret emot .. hertigh Johan. RA 2: 238 (1568). Carl XII Bref 312 (1704). Rydén Pontoppidan Colleg. past. 348 (1766). Efter många konster och irrgångar declarerar sig (Sinclaire) uppenbart för hofvet. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 47 (1776). SP 1779, s. 389.
d) [jfr fr. l’ennemi se déclare] (numera föga br.) pregnant: bestämdt o. tydligt l. otvetydigt uttala sig, taga parti. Emot all förmodan skall ett nytt liberalt ljus hos oss uppträda i Doctor Thomander. Han har rent af declarerat sig. Stenhammar Riksd. 2: 6 (1840). — särsk. [jfr fr. un ennemi déclaré] i p. pf. ss. adj.: som bestämdt förklarat sig, som träffat sitt val, som tagit parti; särsk. ss. attribut: förklarad, afgjord, utpräglad, ”svuren”. SP 1779, s. 98. (G. III:s) declarerade adorateurer. Porthan Bref t. Calonius 173 (1795). (Amalia) hade väl icke gifvit honom ett svar, hvarigenom han kunde hafva rättighet att anse henne fullt deklarerad emot sig; .. men en instinkt sade honom dock, att hon icke med obenägenhet hört honom. Almqvist Am. H. 2: 24 (1840). — adv. Aldrig frågar man (numera) hvarann annat än: är du absolut (dvs. absolutist), bror? är du deklareradt absolut? Almqvist Törnr. b. 3: 142 (1850). (Friherrinnan:) Det är då likväl klart, fullkomligt klart som dagen, / han deklareradt är den ryska fruns galant. Sturzen-Becker 3: 158 (1861); jfr 1.

 

Spalt D 525 band 6, 1908

Webbansvarig