| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FÖLJESKAP föl3je~ska2p, stundom FÖLJSKAP föl3j~ska2p, n.; best. -et.
(i skriftspr.; numera föga br.)
1) abstr.: följande, ledsagande, följe (se d. o. 1). NF 8: 1080 (1884). Sigtrygg Torbrandsson kom i mitt följeskap med eget skepp hit till Gårdarike. Lönnberg Sigtr. 120 (1892).
2) konkret: följe (se d. o. 2); eskort. Lucidor (SVS) 218 (1672). Jag skall er hästar ge och följeskap, / Som eder föra skall. VLitt. 3: 423 (1902). särsk. (†) om personer som man brukar vara tillsammans med: sällskap; jfr FÖLJE 2 b. Att hålla sig ifrån elackt Föllieskap, är, at sky Lägenheet till mycket ondt. Riddermarck Alm(Ld) 1696, s. 21. —
Spalt F 2261 band 9, 1926