Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2) -MÄSK3~2. [sannol. ellips av ssgn FÖR-MÄSK-APPARAT] (i fackspr.) = FÖRMÄSKARE 2. PT 1912, nr 200 A, s. 4. —
(I 2) -MÄSK-APPARAT3~0102. [jfr t. vormaischapparat] (i fackspr.) = FÖRMÄSKARE 2. NPress. 1892, nr 230. —
(I 2) -MÄSKARE3~200, r. l. m. [jfr t. vormaischer] (i fackspr.)
1) vid brännvinsbrännerier: kar vari den stärkelsehaltiga massans beredning för mäskningsprocessen äger rum, mäskkar. SPF 1855, s. 295. 2NF 4: 431 (1905).
2) vid bryggerier: inrättning varmed den av malt erhållna stärkelsehaltiga massan beredes för mäskningsprocessen, förmäskapparat. (Det krossade maltet) rinner igenom den s. k. förmäskaren, där det blandas med vatten, till mäskkaret. LD 1904, nr 210, s. 3. —
(I 1 b) -MÄSSA, r. l. f. (förr-) (†) del av gudstjänst som föregår predikan. När (i Lappland) Sången och Förrmässan ändat är, stijger Prästen på Predikestolen. JTornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 35. —
-MÄSSING040 (jfr anm. 2:o sp. 2313). tekn. förkortad sidoform till FÖR-MÄSSINGNING (se FÖR-MÄSSINGA). SD 1917, nr 336, s. 3. —
(II 2 b α) -MÄSSINGA0400 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ning. [jfr t. vermessingen; till MÄSSING] tekn. överdraga (metallyta) med ett (tunt) lager av mässing. Plåt- och bleckvaror .. förkopprade, förmässingade. VaruförtTulltaxa 1: 264 (1912). BKonvLex. 4: 1037 (1924). —
-MÄSSNING040 (jfr anm. 2:o sp. 2313). tekn. förkortad sidoform till FÖR-MÄSSINGNING (se FÖR-MÄSSINGA). Östergren (1923). —
(II 2 b α) -MÄSSRA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ing. [efter FÖR-KOPPRA, -SILVRA till (första stavelsen i) MÄSSING] tekn. förmässinga. Östergren (1923).
Spalt F 2982 band 9, 1927