Publicerad 1928   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(IV) FÖR-ÅLDRIG. (†) för gammal, utgammal; ålderdomlig, föråldrad. Schenberg (1739). Föråldriga talesätt. SvLitTidn. 1813, sp. 30. —
-ÅNDRA, v., anträffat bl. i p. pf. föråndrat. [sidoform till FÖR-ANDRA] (†) förändra. LegSiuSoffuare A 5 a (1626; tryckfel?). —
(II 2 a) -ÅNGA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ning. [jfr t. verdampfen; till ÅNGA, sbst.]
1) tekn. komma (vatten o. d.) att bilda l. övergå till ånga. Hwasser HbLokF 16 (1865).
2) (tillf., i vitter stil) intr.: bilda l. uppgå i ånga. Må ytan förisas, må ytan förånga! Ossiannilsson Hem. 125 (1915).

 

Spalt F 3592 band 9, 1928

Webbansvarig