Publicerad 1928 Lämna synpunkter GELA, v. vbalsbst. -ING o. -NING (se d. o.). Ordformer (gel- 1872. gäl- 1836) Etymologi [ytterst av holl. gillen (se GILLA, v.2)] (†) sjöt. runda kanten av ett segel inåt. Platen Glascock 1: 296 (1836). Frick o. Trolle 92 (1872). Spalt G 176 band 10, 1928 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se