Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GIV ji4v, sbst.1, l. GEV je4v, r. l. f. ((†) n. Alm(Sthm)); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar.
Ordformer
(gev (gef, geeff, gief) 1652 osv. giv (gif) 1803 osv.)
Etymologi
[sv. dial. gev, giv, till (stammen i) GIVA, v. (se d. o. I 1 d β)]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) = GIVA, sbst. 1. Wollimhaus Ind. (1652). Då .. (ladugårdspigan) i Kreaturets gef eller gifva sveper in Hötappen i litet Halm. VetAH 1757, s. 287. Hon .. tog 6 marker i gifvet. Alm(Sthm) 1803, s. 40. — jfr FODER-GIV.

 

Spalt G 441 band 10, 1928

Webbansvarig