| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HÄROM04, adv.2
1) (†) i förb. med rörelseverb: omkring. Där han (dvs. Ruus) wagglar här om. Stiernhielm Herc. 349 (1658, 1668). Straxt gär wärlden (dvs. värden) här om tillbörl(igen) giästerne sätter. BrölBesw. 182 (c. 1670).
2) jäg. i fråga om hunddressyr: helt om; äv. substantiverat, i uttr. göra härom, göra helomvändning. I tolfte lärostunden läres hunden att göra härom! — härom ici! Bergström HbJagtv. 137 (1872).
Spalt H 2128 band 12, 1932