| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
ISTM is4tm, r. l. m.; best. -en; pl. -er; l. ISTMUS is4tmus, r. l. m.; i best. anv. utan slutartikel (Fennia XLIX. 4: 252 (1929)).
1) (föga br.) relativt smal landtunga som förbinder större landpartier l. skjuter ut i hav l. sjö; näs, ed (se ED, sbst.2 2). En Ö, som, genom en artificiel Isthmus, blef sammanbunden med fasta landet. Eberhardt AllmH 2: 4 (1768). Den smala isthmen mellan Nicaragua-sjön och Stilla hafvet. Bovallius CentrAm. 464 (1887). Fennia XLIX 4: 252 (1929).
2) anat. förträngt l. sammansnörpt parti (av ngt kroppsorgan, ss. aorta, hörseltrumpeten, äggledarna o. d.). Müller LbAnat. 217 (1905).
Spalt I 1239 band 13, 1933