Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KATILINARISK kat1ilina4risk l. 01—, adj.; adv. -T.
Ordformer
(äv. skrivet cat-)
Etymologi
[jfr t. catilinarisch, eng. catilinarian; avledn. av namnet på romaren Catilina (108—62 f. Kr.), bekant i historien gm sina konspirationer emot sin fädernestat]
1) som har avs. på l. gäller Catilina; i uttr. de katilinariska talen o. d., Ciceros tal mot Catilina. Apiarie Boissier Cicero 1: 57 (1915).
2) om person: som i fråga om hänsynslös konspiration (mot det bestående samhällsskicket o. d.) l. demagogi l. i fråga om moralisk degeneration påminner om Catilina; särsk. [efter motsv. uttr. i t.] i uttr. katilinarisk(a) existens(er). Ahnfelt BevO 251 (1879). En lavin af missnöje .. påbörjades af några catilinariska existenser på yttersta vänstra flygeln. Laurin Våld 348 (1910; i fråga om boulangeraffären).

 

Spalt K 808 band 13, 1935

Webbansvarig