| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLASSIFIKATION klas1ifik1atʃω4n l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) hist. i fråga om samhällsförhållanden: gruppering av medlemmar inom ett stånd l. av stånden sins emellan i vissa klasser (se KLASS 3); särsk. om indelningen av ridderskapet o. adeln på det svenska riddarhuset (jfr KLASS 3 a). DA 1771, nr 63, s. 3. HSH 7: 276 (c. 1800). Frågan om upphäfvande af klassifikationen på riddarhuset. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 222 (1809). Utlåtande af särskilda deputerade ang. förslag till förändringar uti Stockholms borgerskaps klassifikation. Herlitz Stadsförv. 1830 275 (i handl. fr. 1838).
2) motsv. KLASSIFICERA 1 a. Hemstälte Herr Presid. til (Vetenskaps-)Academiens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification .. blefve faststäld. VetAP 1: 175 (1740).
3) motsv. KLASSIFICERA 1 b. SynodA 1: 475 (1769). Reglor för Lammens Bonitering och Klassifikation. QLm. I. 4: 53 (1833). Det gifves .. en annan grund för fångars klassifikation, nemligen de olika grader af förbättring eller förhärdelse de .. ådagalagt. Oscar I Straff 32 (1840). UB 3: 289 (1873). FångvFörf. 316 (1892; i rubrik).
4) motsv. KLASSIFICERA 1 c. Plato var den förste som gjorde och kunnde göra en classification af de menskliga kunnskaperna. LittT 1795, s. 139. Ehrenheim Phys. 2: 4 (1822). Östergren (1930). — särsk.
a) log. motsv. KLASSIFICERA 1 c γ. Lindblom Log. 264 (1836). Ribbing Log. 22 (1861). SvUppslB (1933).
b) om indelning av till naturriket hörande föremål l. levande varelser; jfr KLASS 6 g. Linné Stenr. 16 (c. 1747). Ursächta äfven benäget, att jag uti vissa måhl gått ifrån Herr Archiaterns mening, hälst hvad classificationen angår. C. De Geer (1773) hos Linné Bref I. 5: 352. Thorell Zool. 2: 15 (1861).
Spalt K 1156 band 14, 1936