Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONDITORI kon1ditωri4 l. 01—, l. -or- l. -år-, förr äv. KONDITERI, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -diteri 1801—1815. -ditori 1807 osv.)
Etymologi
[jfr t. konditorei; avledn. av KONDITOR]
1) (†) värksamhet som konditor. Nordforss (1805). Lindfors (1815).
2) inrättning för yrkesmässig tillvärkning o. försäljning av finare bakvärk, konfekt o. d.; (bättre) serveringsställe där finare bakvärk o. d. (jämte kaffe l. andra drycker) tillhandahållas. Gå på konditori. 2SAH 1: 256 (1801; i förteckn. ö. främ. ord). Nordforss (1805). Sedan Konditorierna .. inkräktat på värdshusens område, anser sig en ”gentil” karl .. icke gerna kunna beträda tröskeln till en simpel värdshussal. Blanche Våln. 361 (1847). Konditorier eller sockerbagerier. ArbB 22 (1887). Hellström Malmros 97 (1931).
Anm. Vard. förekommer i stället för konditori kortformen kondis; best. -et; pl. =. Gå på kondis. Fyris 1897, nr 50, s. 2. GHT 1934, nr 39, s. 8.
Ssgr (till 2; i sht i fackspr.): KONDITORI-ARBETARE~0200. Grafström Kond. 125 (1892). —
-RÖRELSE. Grafström Kond. 12 (1892). —
-SERVERING. —
-VARA, r. l. f. i sht pl. Almström KemTekn. 2: 248 (1845). Rönnholm EkonGeogr. 155 (1907).

 

Spalt K 2089 band 14, 1937

Webbansvarig