Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOPIA, sbst.2, r. l. f. l. m.; pl. -ar (HH 20: 350 (c. 1640)) l. -er (Rålamb Resa 15 (1658, 1679), KKD 12: 49 (1702)).
(†) lans. Petreius Beskr. 2: 227 (1614). Polackarna bleffve undfångne .., så att mann och häst medh sina sperrstakar och copiar ginge öffver ännda. HH 20: 350 (c. 1640). I detsamma (som K. X G:s häst stegrade sig) träffade en husar med sin copia midt på konungens harnesk. Kurck Lefn. 98 (1705).
Spalt K 2345 band 14, 1937