Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KORDIT kordi4t, r.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. kordit; av eng. cordite, till cord (se KORD); benämningen har föranledts av ämnets trådlika utseende]
(i fackspr.) röksvagt krut framställt enligt ett visst engelskt patent. SFS 1897, nr 102, s. 2.

 

Spalt K 2409 band 14, 1937

Webbansvarig