Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KUMMIN- l. KUMIL-.
Ordformer
(kommen- 1760. kumel- 1639. kum(m)il- 1712—1816. kumin- 1757—1902. kumming- 1843)
Etymologi
[sidoformer till ssgsleden KAMEL-, KUMILLE-, av KAMOMILL, delvis uppkomna gm sammanblandning med KUMIL, sidoform till KUMMIN]
(†) i ssgr.
Ssgr: KUMMIN- l. KUMIL-BLOMMA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 3190). (†) = KAMOMILL-BLOMMA 1. Schroderus Comenius 136 (1639). Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-BLOMSTER, sbst.2 (†) = -BLOMMA. Spegel 210 (1712). Lindgren Läkem. 157 (1920).

 

Spalt K 3191 band 15, 1938

Webbansvarig