| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LABORATORIUM lab1oratω4rium l. -år- l. -ωr-, l. 01—, äv. —302, n.; best. -iet, i best. anv. äv. utan slutartikel (BoupptSthm 14/7 1675, FinlStatskal. 1937, s. 247); pl. -ier; förr äv. LABORATORIE, r. l. f. l. m.; best. -ien. Anm. I ä. tid förekommer ordet stundom med lat. böjning. OSPT 1686, nr 13, s. 5 (: Uti wårt laboratorio). Weise 2: 88 (1771: i sit Laboratorio).
för ändamålet inrättad lokal (rum l. byggnad) för utförande av vetenskapliga l. praktiska experiment l. framställande av preparat o. d.; särsk. dels om dylik lokal vid undervisningsanstalt l. vetenskaplig institution l. fabrik l. apotek o. d., dels mil. om lokal för viss tillvärkning samt förvaring av ammunition o. d., förr äv. av annan krigsmateriell, särsk. artilleripjäser. Bakteriologiskt, botaniskt, fysiskt, kemiskt, psykologiskt laboratorium. BoupptSthm 14/7 1675. Man räcknar .., att uti denna krigstid tills detta åhr är fört .. uhr laboratorierne 33 nya canoner. HH 24: 70 (1705). Vid hvar och en Central-Schola blifver .. et Chemiskt Laboratorium och samling af Instrumenter til Experimentalphysiken. LittT 1795, s. 253. Uti Flottans laboratorium vid Stockholms station apteras bomber med perkussionsrör för landtartilleriet. Gynther Förf. 5: 4 (1858; efter handl. fr. 1854). Laboratoriet skall till storlek och utrustning motsvara apotekets behof. Ahlberg FarmT 9 (1899). Han arbetade en del på ett psykologiskt laboratorium. Siwertz JoDr. 94 (1928). — jfr APOTEKS-, ARTILLERI-, HORMON-, KROMOSOM-, MASKIN-, PAPPERS-, PEST-, PRIVAT-, RÖNTGEN-, SKOL-LABORATORIUM m. fl. — särsk. (i sht i vitter stil) i överförd l. bildl. anv. VetAH 1800, s. 52. Varje cell är .. ett litet laboratorium, i vilket invecklade kemiska processer oavbrutet äga rum, så länge livet varar. Wallengren (o. Hennig) 1: 7 (1909).
Anm. I starkt vard. fackspr. förekommer kortformen labbis, n.; i best. anv. utan slutartikel; pl. =. Landsm. XVIII. 8: 24 (1900; i studentspr. i Uppsala). SvD(A) 1935, nr 219, s. 20. Ordet förekommer äv. i ssgn labbisrock, laboratorierock. Klädseln (vid studenternas fackeltåg i Lund) är vit mössa och vit skjorta (eller labbisrock). SDS 1922, nr 326, s. 7.
B: LABORATORIE-ARBETE~020, äv. ~200. (-ie- 1810 osv. -ii- 1858) äv. konkret. Vid .. Examen (bör artilleri-)Officeren .. framvisa egenhändigt förfärdigade Laboratorie-Arbeten af Brännare, Raketer, och Fyrverks-kroppar m. m. KrigVAH 1810, s. 168. LAHT 1900, s. 285. —
-DEFEKT, r. l. m. apot. apoteksförråd som håller på att taga slut o. skall förnyas i apotekets laboratorium. Ahlberg FarmT 219 (1899). —
-DRÄKT. (-ie- 1928. -ii- 1851) (numera bl. tillf.) jfr -ROCK. Ridderstad Samv. 2: 366 (1851). Bergman LBrenn. 62 (1928). —
-DRÄNG. (-ie- 1854—1911. -ii- 1770—1858) anställd vid laboratorium å apotek l. industriell anläggning o. d.; förr äv. vid undervisningsanstalt; jfr -TJÄNARE. LundAcStat 1770, s. 11. Betjening utgöres vid hvarje (teknisk) Real-skola af en Vaktmästare och en Laboratorii-dreng. SPF 1848, s. 270. InkBeskattnNorrk. 1911, s. 42. —
-FÖRSÖK. (-ie- 1885 osv. -ii- 1887—1892) = -EXPERIMENT. NF 10: 17 (1885). Man har genom laboratorieförsök utrönt, att (osv.). VeckoJ 1927, nr 20, s. 21. —
-INFEKTION. (-ie- 1915. -iums- 1898) (i fackspr.) infektion vid bakteriologiskt laboratoriearbete. SvD 1898, nr 290, s. 2. —
-JOURNAL. särsk. apot. om laborationsjournal i apoteks laboratorium; jfr -BOK. Ahlberg FarmT 22 (1899). SFS 1921, s. 889. —
-OFFICER l. -OFFICERARE. (förr) mil. officer vid militär formation tillhörande artillerilaboratorium. Holmberg (1795; under ingénieur). Weste (1807). —
-ROCK. arbetsrock använd vid arbete i laboratorium; jfr LABBIS-ROCK (se anm. ovan). KemT 1899, s. 144. —
-SKALA, r. l. f. i uttr. i laboratorieskala, i den lilla skala l. omfattning vari ngt framställes för l. genom försök på laboratorium. TT 1896, K. s. 108. HandInd. 563 (1927). —
-SKRIVARE. (-ie- 1791. -ii- 1770—1834) (förr) om viss befattningshavare vid artillerilaboratorium. SthmStCal. 1770, s. 31. Tyg- och Laboratorii-Skrifvare vid Artilleriet och f. d. Arméns Flotta. KrigVAT 1834, s. 38. —
-TJÄNARE. lägre befattningshavare vid laboratorium; jfr -DRÄNG. NF 8: 598 (1884). Vaktmästare och laboratorietjenare eger styrelsen (för Tekniska högskolan) antaga och afskeda. SFS 1901, nr 56, s. 20. Därs. 1918, s. 1782. —
-ÖVNING. (-ie- 1894 osv. -ii- 1843) i sht om laborationer vid undervisningsanstalt; särsk. i pl. KrigVAH 1843, s. 22.
C [till den lat. gen.-formen laboratorii] (†): LABORATORII-ARBETE, -DRÄKT, -DRÄNG, -FÖRSÖK, -SKRIVARE, -ÖVNING, se B.
D (†): LABORATORIUMS-INFEKTION, se B.
Spalt L 9 band 15, 1939