| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LABORERA lab1ore4ra l. -år- l. -ωr-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr LABORATION.
1) (†) arbeta (se d. o. 1), bemöda sig, sträva; äv. i uttr. laborera på ngt, arbeta på ngt. Jagh .. laborerer nu hvar dagh i Hoffretten att bringa honom i sitt rette lagh igen. OxBr. 3: 77 (1624). Adelens ohuga .. at laborera uppå det som lender til Kongl. Maj:ts säkerheet och tienst. RARP 8: 62 (1660). Weste (1807).
2) (†) tr. (jfr 3 a, b): bearbeta (ngt); äv.: utarbeta, förfärdiga; författa. Iagh haffuer nogot conciperat på swenska, hwar vthi iag passim införa wil, hwad iag här til på latijn laborerat. Schück Wivallius 1: 204 (i handl. fr. 1637). Den (dvs. den romerska kampagnan) beboos och laboreras intet, fast hon är fertilissima. SvBrIt. 1: 33 (c. 1700). Han (dvs. Peterskyrkans kupol) .. är laborerad med skiönt mosaique arbete innan under hwalfwet. Därs. 40.
3) (i sht i fackspr.) utföra (praktiska l. vetenskapliga) experiment l. framställa preparat o. d. (se b) gm arbete i laboratorium o. d. Scheele Bref 389 (1780). Den experimentella, laborerande .. psykologien. Siwertz JoDr. 111 (1928). — särsk.
a) (förr) utföra alkemistiska experiment; förr äv. i uttr. laborera metaller. Konungen (Jakob I av England) och den Skånska Adelsmannen (Tyko Brahe) bekikade stjernorne, laborerade metaller, sökte utgrunda både himmelens och jordens hemligheter. SvMerc. 1764, s. 687. FinBiogrHb. 1566 (1900; om förh. 1787).
b) (numera nästan bl. apot.) i fråga om tillvärkning av läkemedel o. d. på ett apoteks laboratorium; i sht förr äv. om dylik tillvärkning utförd av läkare l. fältskärer o. d.; förr äv. tr. (jfr 2), i uttr. laborera medikamenter o. d. HdlCollMed. 24/2 1733. Medicamenter, dem jag .. förskrifvit ifrån Apothequen, då jag ej fådt stunder, at dem sjelf Laborera. Barchæus LandthHall. 116 (1772). SvFarmT 1937, s. 605.
4) i allmännare anv.: utöva (sin) värksamhet, värka; syssla (med ngt). Atterbom Minn. 576 (1819). Palmblad Norige Bih. 72 (1847). Svensk industri har i dessa dagar glädjen att få laborera med ett par väldiga utlandsbeställningar. SvD(A) 1930, nr 194, s. 4. Tippningssällskap .. laborera så gott som uteslutande inom fotbollsbranschen. Därs. 1933, nr 112, s. 3. — särsk.
a) i uttr. laborera med ngt, använda l. röra sig med ngt ss. hjälpmedel, särsk. vid behandling av problem, hypoteser, begrepp o. dyl. l. vid skötsel av ekonomiska transaktioner o. d. Vår nuvarande skrift laborerar .. med flera beteckningar för j-ljudet. Verd. 1887, s. 11. I praxis synes man .. ha laborerat med ett mycket vidsträckt kommunallagsbegrepp. SvRiksd. II. 14: 56 (1934).
b) med bibetydelse av tvivelaktig vederhäftighet l. redbarhet: manipulera (med ngt). AB(L) 1895, nr 268, s. 3. Tänk vi som aldrig laborerat med växlar förut! Siwertz Sel. 1: 198 (1920). De .. (hade) laborerat med bolagets medel därhän att en brist uppstått på minst 30000 kr. SvD(A) 1930, nr 234, s. 5.
c) (vard.) kvacksalva (med ngt), ”plåstra”. Han går och laborerar med sin klena mage, med sina krämpor.
5) lida av ngt, ha att dras med ngt.
a) (numera knappast br.) eg., i fråga om sjukdom, krämpor o. d.: lida av, vara behäftad med, (ha att) dras med; i uttr. laborera med, förr äv. av ngt. OxBr. 11: 172 (1647; bildl.). Han laborerar aff dhen Siukdommen Rosen uhtj Huffudet. VDAkt. 1677, nr 207. Vår Prof. Gadd laborerar med en svår vattusot. Porthan BrSamt. 1: 219 (1797). 3SAH 7: 263 (1892).
b) bildl., i fråga om obehag l. svårigheter o. d.: sträva l. bråka (med ngt), ha att dras l. kämpa (med ngt). Laborera med dåliga affärer. Wij laborera här med trätor och otienligh fåfängia. RARP 6: 115 (1657). De svårigheter, som .. andra förklaringssätt .. ha att laborera med. Schéele Själsl. 222 (1895). Universitetet laborerade med svåra skulder. Annerstedt Rudbeck Bref clvi (1905).
Anm. I starkt vard. fackspr. förekommer i bet. 3 kortformen labba. Landsm. XVIII. 8: 24 (1900; i studentspr. i Uppsala).
Spalt L 10 band 15, 1939