Publicerad 1944   Lämna synpunkter
METAFOR met1afå4r l. me1-, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. metapher, eng. metaphor; av fr. métaphore; av lat. metaphora, av gr. μεταφορά, överföring, användning av ett ord i oeg. bet., till μεταφέρειν, överföra, av META- o. φέρειν, bära]
språkv. o. estet. ord l. uttryck som användes ss. bildlig beteckning för ngt på grund av mer l. mindre påtagliga likheter mellan detta o. det som i eg. mening betecknas med det använda ordet osv.; (poetisk) bild; i sht förr äv. allmännare, liktydigt med: trop; ofta använt ss. stilistiskt hjälpmedel. Bleknad metafor, som icke (längre) uppfattas ss. bildlig beteckning. Columbus MålRoo 5 (c. 1678). Parnassens höga språk kan metaphorer tåla. Gyllenborg Skald. 17 (1798). Betrakten språken! Hvad visa de oss? Ett galleri af förbleknade Metaforer. Tegnér (WB) 3: 232 (1819). Hagberg VärldB 144 (1927).
Avledn.: METAFORISERA, v. (föga br.) språkv. o. estet. uttrycka (ngt) gm metafor(er). Leopold 5: 213 (c. 1820). Schulthess (1885). —
METAFORISK, adj. [jfr t. metaphorisch, eng. metaphoric(al), fr. métaphorique] språkv. o. estet. som uttryckes med l. innebär metafor(er); bildlig, figurlig; förblommerad. Metaforiska uttryck. Ett metaforiskt talesätt. Kling Spect. Ii 4 b (1735). Några Methaphoriska käppslängar och örfillar. DA 1771, nr 13, s. 3 (om svar på tal i tidningspolemik). Våra ordspråk .. äro merendels metaforiska. Wrangel Dikten 123 (1912). —
METAFORISM1004, r. l. m. [bildat efter mönster av sådana ordpar som asketisk: asketism, lakonisk: lakonism osv.] (föga br.) estet. metaforiskt uttryck l. uttryckssätt. Thorild Bref 1: 120 (1785). Metaforismen (kan) lätt .. bli pekoralisk, när den icke uppbäres av en äkta intuition. Wrangel Dikten 287 (1912).

 

Spalt M 856 band 17, 1944

Webbansvarig