Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ONOMASTIKON on1omas4tikon l. å1– l. ωn1– l. ω1-, l. -ωm-, n.; best. -konet; pl. -ka (Sylwan Kellgren 80 (1912)).
Ordformer
(äv. skrivet -stic-)
Etymologi
[jfr t. onomastikon, eng. o. fr. onomasticon; av gr. ὀνομαστικόν (βιβλίον), namn- o. ordförteckning ordnad efter sakgrupper]
(i fackspr., föga br.) namn- o. ordförteckning som ordnats efter den sakliga samhörigheten, icke (ss. i ett lexikon) alfabetiskt; äv. allmännare: (bok som utgör en) namnförteckning. Andersson (1845). Noreen VS 1: 49 (1903). Sylwan Kellgren 80 (1912).

 

Spalt O 984 band 19, 1950

Webbansvarig