Publicerad 1952 Lämna synpunkter PARAFIE, r. l. f.; best. -ien; pl. -ier. Etymologi [av ry. paráfija, polska parafja, av senlat. (kyrkolat.) parochia (se PAROCHI, PAROKIAL)] (†) om förh. i Ryssland l. Polen: socken, församling. KKD 8: 3 (1702). Därs. 10: 124 (1708). Spalt P 240 band 19, 1952 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se