Publicerad 1953 Lämna synpunkter PIMPEL, sbst.2, r. l. m. Ordformer (pempel 1740. pempell 1740. pimpell 1781) Etymologi [jfr sv. dial. pimpel, drick- l. brännvinskagge, samt bimpel, liten kagge, kutting] (†) ett slags (mindre lagg)kärl för tjära. ÅgerupArk. Gårdsräkn. 1740. BoupptVäxjö 1781. Spalt P 862 band 20, 1953 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se