Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROPENDERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr t. propendieren, eng. propend; av lat. propendere, hänga l. luta framåt, vara böjd för ngt, av pro- (se PRO-, prefix1) o. pendere, hänga (se PENDERA)]
(†) i förb. med prep. l. adv.: vara benägen l. böjd (för ngt); luta (åt ngt). Hwartt uth Churfursten aff Brandeburgh propenderar. RARP 6: 331 (1658). ConsAcAboP 4: 53 (1672).

 

Spalt P 2053 band 20, 1954

Webbansvarig