SAUSSURIT så1syri4t, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. saussurit, eng. o. fr. saussurite; till namnet på den schweiziske geologen H. de Saussure († 1799), som först beskrev mineralet]
miner. gm metamorfism av plagioklaser (saussuritisering) uppkommen omvandlingsprodukt, huvudsakligen bestående av albit l. oligoklas o. zoisit l. epidot. JBerzelius i FKM 4: 108 (1815). 2SvUppslB (1953).
Avledn. (miner.): SAUSSURITISERING, r. l. f. [jfr eng. saussuritization, fr. saussuritisation] (under jämförelsevis låg temperatur skeende) omvandlingsprocess (metamorfism) av plagioklaser till saussurit (vilken innebär att fältspatens alkalier o. (till en del) dess kiselsyra utbytes mot kalciumoxid, järnoxidul o. vatten). GeolFF 1890, s. 475.
Spalt S 1251 band 24, 1965
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
