Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNYLTEN snyl3ten2, p. adj.
Etymologi
[sv. dial. snylten, lysten, skamsen; till SNYLTA, v., sannol. under påverkan av LYSTEN l. SNIKEN]
(numera föga br.) som snyltar l. har benägenhet att snylta; tjuvaktig. Där språka mannarna på förstukvisten / om torsk på grunden och om snyltna spigg, / om sillens vandring .. / och veckans storm som dränkte nät och rigg. Loos Havsvår 27 (1926).

 

Spalt S 8266 band 28, 1980

Webbansvarig