Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STALAKTIT stal1akti4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -act-, -ite)
Etymologi
[jfr t. stalaktit, eng. o. fr. stalactite; av nylat. stalactites, till gr. σταλακτός, droppande, vbaladj. till σταλάζω, σταλάσσω, droppar (se STALAGMIT)]
geol. från tak l. vägg i grotta nedhängande droppstensbildning (jfr STALAGMIT); äv. ss. ämnesnamn, om kalkspat i l. från sådan bildning; äv. oeg. (i sht konstvet.), om liknande (naturlig l. konstgjord) bildning av annat material; ngn gg äv. oeg., om stalagmit. Bromell Berg. 32 (1730; ss. ämnesnamn). Stalactiter såg man i alla rännilar, som lupo utför Omberget: de woro intet annat, än Stenskorpor, som öfwerdragit alla de torra qwistar, som nedfallit i watnet. Linné Öl. 337 (1745). Två rader knappar .. af stalaktit (på klänningen). Strindberg NRik. 160 (1882). Här hade vågen .. frätt fram en rundbåge .. (i isen) ur hvilken solstrålar och vågstänk hackat ut stalaktiter och biceller. Dens. Hafsb. 42 (1890). (Ett dekorationsmotiv, bestående av) i valv och nischer hängande, droppstensliknande bildningar, som man på grund av deras utseende brukar kalla stalaktit. Munthe IslamK 94 (1929). I gångarna i Maudheim (dvs. en antarktisexpeditions basläger) började vatten sippra in droppvis och fullkomliga stalaktiter började uppbyggas nedifrån och uppåt. Ymer 1951, s. 97.
Ssgr (geol.): STALAKTIT-ARTAD, p. adj. jfr arta V 3. Engström Lif 22 (1903, 1907). —
-BILDNING. särsk. abstr., motsv. bildning 4 a. Lundquist Profil. 1: 189 (1884). —
-BÅGE. konstvet. jfr -valv. Porten till det inre (av Selimmoskén i Adrianopel) reste sig hög med sin spetsiga stalaktitbåge. Lagergren Minn. 8: 316 (1929). —
-GROTTA. grotta (se grotta, sbst.2 1) kännetecknad av stalaktiter. Strindberg TrOtr. 2: 109 (1890). Altamira med dess berömda stalaktitgrottor. Rogberg Portug. 70 (1931). —
-LIKNANDE, p. adj. som liknar en stalaktit(s). Hamilton Hågk. 204 (1928; om tak). —
-MÖNSTER. stalaktitliknande mönster (se mönster, sbst.3 5). Munthe IslamK 74 (1929). —
-ORNAMENT. konstvet. stalaktitliknande ornament. Hedin GmKhor. 268 (1892). —
-PALATS. (i vitter stil) om palatsliknande stalaktitgrotta. Bremer GVerld. 6: 290 (1862). —
-VALV. konstvet. droppstensvalv; äv. om grottas med stalaktiter försedda välvda tak. Bremer GVerld. 2: 81 (1860; i artificiell grotta). Från ett galleri (i Alhambra) .. uppstiga stalaktithvalfven i form af pendentiver på smärta kolonnetter. Sydow Lübke 234 (1868). Hultenberg Lothar SpanSjäl 113 (1921).
Avledn.: STALAKTITISK. geol. som består av l. innehåller (ämne till) stalaktit l. har formen av en stalaktit l. stalaktiter, droppstensformad l. droppstenslik o. d.; äv. ss. adv. Troil Isl. 265 (1777). Stalactitiske kallas sådane vatten, som innehålla någon af luftsyra uplöst kalk, hvilken vid fria luftens tilkomst fäller sig til stalactitisk kalk, eller (osv.). Rinman 2: 795 (1789). Detta (fossila) salt (från Falu gruva) förekommer i stalactitiskt formerade röda kristallgrupper. FKM 4: 307 (1815). Det stalaktitiska bittersaltet från Neusohl i Ungern. Berzelius ÅrsbVetA 1834, s. 203. Gallmejan förekommer .. vanligen under form af runda, njurformiga, stalaktitiska, rörformiga eller derba (dvs. täta) massor af grågul, gulröd eller rödbrun färg. Berlin Farm. 1: 155 (1849). Chalcedon förekommer vanligen som njurformiga eller stalaktitiska bildningar. 3NF 4: 855 (1925).

 

Spalt S 10835 band 30, 1986

Webbansvarig