| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STRÅTRÖVARE strå3t~rø2vare, m.//ig.; best. -en l. -n; pl. =.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) rövare som överfaller o. rånar vägfarande (på allmän väg l. dyl.); jfr LANDS-RÖVARE. Syr. 36 (”37”): 28 (öv. 1536). (Om Sv. kunde behålla Novgorod) så bleffue och passagen öpen, frij och säker, hvar icke för stråtenröffuare, doch lijkväl för all krijgsfahra. AOxenstierna 2: 247 (1615). När man reser i Ängland, är det en wedertagen sed at lägga af et duszin Gvineer, som en fastställd skatt åt Stråt-röfware, hwilka man kallar Gentlemen of the road. GT 1786, nr 76, s. 5. (Kekrops) kom ifrån Egypten till Attica. Han fann vid sin ankomst landet utsatt för sjö- och stråt-röfvare. 2VittAH 3: 4 (1793). (En kvinna på resa i en ödslig trakt) var rädd att för sina dyrbara örringars skull öfverfallas och plundras af stråtröfvare. Idun 1890, s. 424. Lilius ResMex. 132 (1924).
2) (ngt ålderdomligt) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.: person som uppträder likt stråtrövare l. rövare, rövare (i allmännare bemärkelse; se RÖVARE 1); äv. om djur: rövare (se d. o. 2). (Italiens folk) läto sig kufvas af en flock Stråt-röfvare, Götherne. Rabbe PVetA 1770, s. 96. Noach. Ah! din skälm, du kommer hit och säger grannlåter åt min fästmö .. Ah! din stråtröfvare! Blanche En tr. upp 42 (1843). Den stråtröfvaren! … och man inser inte, att hans afsigt är att tigga pengar af mig. Dens. Våln. 538 (1847). Trutarna, havets stråtrövare. Hemmer Morgongåv. 228 (1934).
(1, 2) -BAND. band (se band, sbst.2 a) av stråtrövare l. av personer som uppträder som stråtrövare. (G. I hade) högt besvärat sig öfver det skydd, detta stråtröfvareband (i de småländska gränstrakterna) .. fann inom Danmarks område. Strinnholm Vas. 3: 405 (1823). Stråtrövarband förekommo (i det 1861 utropade konungariket Italien) på många håll, i öppet förbund med de från Neapel fördrivna bourbonerna, som fått en fristad i Rom. Almquist VärldH 8: 112 (1938). —
-KONTRAKT. kontrakt (se kontrakt, sbst. II 1) som i sin utformning är så ohederligt att det kunde utformats av stråtrövare. Stråtröfvarekontraktet mellan kejsar Napoleon och ”kejsar” Maximilian slöts i Miramar den 10 april 1864. Hedin Tal 1: 579 (1895). —
-LIK. lik (se lik, adj. 1, 2) stråtrövare; äv. i överförd anv., om ngns handlingssätt o. d. Hans stråtrövarlika utseende skrämde folk. Wikforss 2: 695 (1804). ÖgCorr. 1854, nr 72, s. 2. —
-TYP. typ av stråtrövare; stråtrövarlik (typ av) person. Mannen (dvs. en korsikansk banditledare) kan icke på något sätt göra anspråk på att vara beundransvärd, han påminner i inga stycken om Rinaldo Rinaldinis ädla stråtrövartyp. Enckell Olivpar. 234 (1934). Palmqvist Oceaner 116 (1942).
Spalt S 12949 band 31, 1993