Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STYTSA, äv. STÖTSA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 1740, s. 2758, 2UB 1: 428 (1898)) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. styts resp. stöts, HovförtärSthm 1773, s. 330, LfF 1840, s. 175); äv. STYTS, m.? (möjl. äv. STYTSE, m.) l. STÖTS, m.?; pl. -ar (HovförtärSthm 1746, s. 2844 (: stötzar), VDAkt. 1811, nr 129 (: stötsar)), möjl. äv. -er (se ovan).
Ordformer
(stytsa (-ÿ-, -ds-, -tts-, -z-) 1773 (: båckstÿdsan, sg. best.)—1904. stytser (-ÿ-, -ds-), pl. 1773—1813 (: fönster-stytsernes, gen. pl. best.). stötsa (-ds-, -tz-) 1740—1861. stötsar (-tz-), pl. 1746—1811. stötser, pl. 1840)
Etymologi
[av t. stütze, av mht. stütze, motsv. mlt. stutte (se STÖTTA)]
(†) om stång o. d. av trä l. metall, som stöttar l. strävar l. uppbär ngt; stötta; stöd; sträva. Stötzor till Stekbåckarne. HovförtärSthm 1740, s. 2758. Korgen (till en kröningsvagn) hänger på remmar uti Stödsor och fjädrar fästade under korgen. InventVagnHovstall. 1814, s. 1. I kanten af kompassdosan äro fästade tvenne vertikala stytsor, på hvilka hvila en med vattenpass försedd horizontal axel, hvaruti (en tub) .. är fästad. Fock 1Fys. 518 (1855). Vid större spännvidder (hos yttertak) kunna (tak)stolarna understödas genom stytsor, ställda under hanbjälkarna. 2UB 1: 428 (1898). Därs. 6: 16 (1904; hos fjäderhammare). jfr: Dravnieks ByggOrd 276 (1988). — jfr AXEL-, SKALM-, SNED-, SPARR-, TISTEL-, TRÄ-STYTSA.
Ssg (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): STYTS-HAKE. För att gifva .. (viss typ av dörr- l. fönsterbeslag) mera styrka, anbringar man likasom en liten stytsa under den fritt stående delen af haken, och kallar dem då stytshakar. Rothstein Byggn. 501 (1859). Dravnieks ByggOrd (1988).

 

Spalt S 13539 band 31, 1993

Webbansvarig