| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SVAGA, v. -ade (pr. sg. -ar Palmchron SundhSp. 406 (1642), HCNordenflycht (1751) i 2Saml. 6: 55. -er G1R 14: 160 (1542)). vbalsbst. -NING (Schultze Ordb. 5230 (c. 1755)).
1) motsv. SVAG, adj. 4, 6, 13: göra svagare (l. svag), försvaga. (Det är rådligt att) om man någhot tekn finner til någhra afflefwor (efter genomgången sjukdom), man tå genom någhot lindrigt Medicament som Kroppen ey swaghar them vthförer. Palmchron SundhSp. 406 (1642). Alt förmycket Humble-Wan swagar Rötterna, swagar Humblan. Rålamb 13: 28 (1690). Swagad syn och aftagande kraffter. VDAkt. 1750, nr 268. Uti det bedröfwelige tillstånd jag nu är, hwilket alla snillegåfwor jämwäl hos det starkare könet altid swagar och förqwäfwer. HCNordenflycht (1751) i 2Saml. 6: 55.
2) motsv. SVAG, adj. 7, 9, 10: försvaga (ngt); försämra (ngt); äv. abs. Han sågh, huru intet ting meer swagadhe och .. förderffuade, än folksens otoligheet öffuer tilkommande orätt och skadha. PErici Musæus 5: 30 a (1582). Vij begäre .. intet att svaga stadzens privilegier. RP 6: 541 (1636). Om du betänker det siälf lär du wist afftaga / Hur willse du mån gå som tänker Rijket swaga / Med sådan giärning ledh hwars lijke ey har hört / Tilförne någon tijdh. SkrVSocLd 22: 117 (i handl. fr. c. 1685). Tykte hela Collegium myckit illa wara, at Doct. Bromeli(us) skulle så prostituera sigh, och på detta sätt swaga den goda credit och tilförsicht, som hwar och een bör draga til eens Medicj witnesbörd. CollMedP 1686, s. 99.
3) motsv. SVAG, adj. 8 (a): försvaga (ngt); äv. refl.: försvaga sig. Man swager sig ther som mest vmtrenger, och elden hetest itendt är. G1R 14: 160 (1542). Svaga därigenom (dvs. gm förföljelse) mehre fienden. RP 9: 458 (1642).
5) motsv. SVAG, adj. 16: försämra (ngt); anträffat bl. (jfr 6) övergående i bet.: minska innehållet hos (ngt). Jagh måste medh 5 dagars Brödh och dricka försee dem, och Swaga mitt lilla Magazin. GLilliehök (1705) i KKD 12: 333.
6) motsv. SVAG, adj. 17; i uttr. svaga på ngt, minska (ngt), göra (ngt) fåtaligare. Man seer medh hvadh besver dett nu tilgår, och då vill tredubbeltt mehr där till, undantagandess att vi oss och svaga åhrligen på vår inlenske manskap. OxBr. 5: 319 (1625); jfr 3.
Spalt S 14742 band 32, 1998