| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVETTNA, v. -ade o. SVETTNAS, v. dep. -ades.
(†) bli svettig; svettas. Man skall (mot pest) tagha en karreboreroot stöta henne medh ättikio .. tagh ther till blomman af ett ägg .. lät then ther uthi, wärm thett tillhopa och gijf then siuke dricka ther af, lät honom sedan läggia sigh i eno säng, bred nogh kläde på honom, så att han wäl swettnar. OMartini Läk. 39 (c. 1600). Smör Hästen alla Dagar .. (med salvan) til han swettnar. IErici Colerus 2: 237 (c. 1645). Ekeblad Bref 1: 402 (1655). — särsk. bildl., i uttr. svettna i kläderna, bli nervös l. orolig. Utan tvifvel — när segren är afgjord, komma väl motståndets Chefer, segrarne, att svettna i kläderna! Stenhammar Riksd. 2: 18 (1840).
Spalt S 15099 band 32, 1999