Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TELN te4ln, sbst.1, förr äv. TÄLN, sbst.1, l. TELNE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (ÅngermDomb. 29 ⁄ 7 1646, fol. 11 osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. telna, BtÅboH I. 1: 32 (1554: noot telner), HovförtärSthm 1687 A, s. 2080); förr äv. TELNA, sbst.1, l. TÄLNA, r. l. f.; best. -an; pl. -or, möjl. äv. -er (se ovan).
rep l. lina avsedd l. använd till att kanta nätredskap, särsk. nät l. not, för fiske; förr äv. om kantrep l. -lina på fångstnät använt vid jakt. Michil Erichsson i Stransätter, haffuer sönderschuritt ett Laxnät .. och skuritt telnan twå städhes aff. ÅngermDomb. 3 ⁄ 8 1642, fol. 205. Vid then nedra tälnan (på ett björnnät) bindes ett quarters långa yglor utaf samma slag som nätet är bundit. Hillerström Biörnf. 31 (1750). (Hästtagel) Slås til rep, tögor och tälnor på fiskredskap, som äro waraktiga och ej rötas så snart som andra af hampa. Rothof 208 (1762). Bröderna, de knöto noten, / Fädren fäste den vid telnar. Collan Kalev. 2: 325 (1868). Den kokande tjärgrytan, vid vilken far hade tjärat sillgarnens telnar. Månsson Rättf. 1: 263 (1916). Telnen (på kastnätet) fungerar som sänkteln och är en treslagen hamplina med påträdda, kulformiga blysänken. Kulturen 1946, s. 108. — jfr FLARN-, FLÖT-, NOT-, NÄT-, STEN-, STOR-, UNDER-, ÖVER-TELN m. fl.
Spalt T 745 band 34, 2003