Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRANCHERA traŋʃe4ra l. tran-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(trancher- (-sch-) 1716 osv. tranger- i ssg 1794 (: tranger knifwar). transer- i ssg 1728 (: Transer gaffel). trencher- 1650–1769. trenchier- i ssg 1696 (: Trenchier-Book))
Etymologi
[liksom t. tranchieren av fr. trancher, av ffr. trenchier, skära av; av ovisst ursprung (möjl. av ett vulgärlat. trinicare, tredela, av lat. trini, tre i sänder, till tres, tre (se TRE)). — Jfr RETRANCHERA, TRANCH, TRANCHÉ, TRANCHEMENT, TRANCHÖR, TRENCHCOAT]
(vid servering) skära upp (tillredd fågel l. stek o. d.); äv. dels abs., dels bildl. Sedan hafuer iagh och lärdt dantza och trenchera. BrevStiernhielm 198 (1650). Den ljusblå armén .. / På den jag ej litar; / Jag sjelf i små bitar / Trancherat kapten. Bellman SkrNS 2: 301 (c. 1780). Behagar kanske min nådiga svägerska tranchera den här kycklingen? Carlén Fideik. 2: 265 (1844). Han trancherar men serverar ej. Vallentin Shaw ManVeta 290 (1907). För att kunna .. tranchera kött .. är det nödvändigt, att man något känner till djurens anatomi. StKokb. 341 (1940). En av Mannerheims älsklingsrätter var helstekt ugnsgris fylld med stekt bovete. Att tranchera den vid bordet krävde verklig yrkesskicklighet. DN 30 ⁄ 5 2004, Söndag s. 16.
Ssgr: TRANCHER-BOK. bok om tranchering, servering o. d. En nÿ Formerat Trenchier-Book vnderwiisandes: Allehanda Slags Spijs på Bordet ordenteligen att sättia, zijrligen föreskiära, mannerligen föreläggia sampt Nätt af Taffeln åter-hämpta. TrenchierB Titelbl. (1696). I trancherboken står hur man trancherar kött, fågel, fisk, skaldjur och frukt. DN 21 ⁄ 11 1970, s. 3. —
-GAFFEL. (större) gaffel avsedd för tranchering; jfr förskärar-gaffel. HovförtärSthm 1728, s. 2488. —
-KNIV. (större) kniv avsedd för tranchering; jfr förskärar-kniv. Et parti Bord- och TrancherKnifwar gjorde på Engelsk façon. SP 1792, nr 297, s. 4.
Ssg: trancherkniv-skaft. ÅgerupArk. Bouppt. 1761.

 

Spalt T 2287 band 35, 2007

Webbansvarig