Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TRUMFIG, adj.
Etymologi
[av ovisst ursprung; jfr möjl. t. trumpf, kort, tjockt stycke (se TRUMF, sbst.1)]
(†) om båt: rundgattad. Smith 204 (1916). Trumfiga frisiska och tyska koggar smackade i vågskvalpet. TurÅ 1951, s. 56. Östergren (1961).

 

Spalt T 2696 band 35, 2008

Webbansvarig