| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANNANDAGSFROSSA an3andags~fros2a l. (vanligare) -daks~ l. (hvard.) -das~, l. (numera sällan) ANNDAGS- an3dags~ l. -daks~ l. -das~, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 15, Hartman Husl. 124 (1828)). (an(n)dags- Linné Gen. morb. 7 (1763), Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 15, Lundell (1893). — särskrifvet: annandags (andags) frossa Linder Fross. 46 (1717), Linné Gen. morb. 7 (1763), Hartman Husl. 123 (1828), Hahnsson (1884)) (se för öfr. FROSSA, sbst.)
sjukdomsform som yttrar sig i hvarannan dag uppträdande, med frosskakningar förenade feberanfall. Vice-Konungens i Peru .. fru låg ganska illa siuk af en Annandags frossa. Linder Fross. 46 (1717). Hon hade haft Annandags-Fråssen .. i 14 dagar. P. J. Bergius i VetAH 18: 129 (1757). En gosse, som under en annandagsfrossas paroxysm dött af kramp. Berzelius Kemi 6: 271 (1830). De mest framträdande typerna för den intermittenta frossan, betraktad med hänsyn till tiden för anfallens inträffande(,) äro hvardagsfrossa .., annandagsfrossa .., samt tredjedagsfrossa. Bergman Folksjukd. 189 (1875). — (†) Enkla och dubbla Andags-frossor. Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 15. Då, vid skenbar hvardags frossa, hvart annat anfall tydligen är häftigare, anses den för en dubbel annandags frossa. Hartman Husl. 123 (1828). — jfr HÖST-, VÅR-ANNANDAGSFROSSA.
Spalt A 1619 band 2, 1898