| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1 b) -HJÄLP. [jfr -hjälpa] (†) hjälp l. (under)stöd l. bistånd. Så befan han sigh .. skyldigh .. at anbiuda effter förmögenheeten i den saaken sijn vnderhielp. Widekindi KrijgH 458 (1671). JernkA 1851, s. 311. —
(II 1 b) -HJÄLPA, -are (se avledn.). [jfr (ä.) t. unterhelfen] (†) hjälpa l. understödja l. bistå (ngn), ofta med penningmedel o. d.; äv. med avs. på ngt sakligt, närmande sig bet.: underlätta; äv. dels: upphjälpa (ngts skick o. d.), dels: avhjälpa (se d. o. 6); jfr hjälpa under, soulagera I 1 (slutet). Phrygius HimLif. A 3 b (1615). Effter mina medel äro fast ringa, och min K. Fader nu icke förmår i desse swåre tijder .. längre oss underhielpa. VDAkt. 1706, nr 90. Uthvägar till att kunna underhielpa deras trångmål. HH XXI. 1: 27 (1710). Om .. (Botaniska huset) ej snart underhielpes, står det sedermera eij så lätt at reparera. Linné Bref I. 1: 119 (1742). De Mexikanska hieroglyferna äro blott en rå bildteckning, använd till minnets underhjelpande. Geijer I. 7: 58 (1819). Milda solar underhjelpte ansen, / Och fostrarns ömhet löntes mer och mer. Runeberg (SVS) 2: 105 (c. 1827). SAOL (1986).
Avledn. (†): underhjälpare, m.//ig. [jfr (ä.) t. unterhelfer] (†) person som hjälper l. bistår ngn, medhjälpare; jfr tillhjälpare. Woro the doch ecke annat j thet ärendhit än thina wnderhielpare såå ath the fulboordade thet thina synder wulte. OPetri 1: 87 (1526). Lind 1: 916 (1749). —
(II 4 slutet) -HOVPREDIKANT. (†) Magister Lööfgreen, som här ute (i fält) waret .. (K. XII:s) underhofpredijkant. KKD 5: 86 (1710). —
(II 1, 2) -HUD. hudens understa (av bindväv o. fettceller bestående) lager; jfr fett-hud. UB 5: 439 (1874). Huden består av tre olika skikt, överhud, läderhud och underhud. Varulex. Beklädn. 325 (1945).
(II 1 (e)) -HUGGA, -ning. (numera bl. tillf.) hugga (ngt) underifrån l. (in)under (ngt); förr särsk. i fråga om skogsbruk o. d.: gallra i lägre kronskikt, låggallra. MennanderBr. 2: 645 (1765). SvD(A) 10/4 1899, s. 2 (med avs. på skog). (Stenen i gruvväggen) underhugges .. hvarefter den genom egen tyngd nedfaller. SDS 1900, nr 563, s. 3. —
(II 4) -HUGGARE. (vard.) om person i underordnad ställning (o. utan (större) inflytande), ofta om sådan person besittande egenskaper ss. underdånighet l. osjälvständighet o. d.; förr särsk. om person med (förhållandevis) låg militär grad, underofficer l. menig o. d.; jfr huggare 2. Blanche FlStadsg. 177 (1847; om militär). (Ingenjören) var ju en värre fähund mot folket än den enfaldigaste lilla underhuggare bland småbasarna. Koch Timmerd. 286 (1913). För underhuggaren är det en levande sanning i den gamla ironiska satsen: tänk inte, det bara förvirrar! Handla efter reglementet, så går allt bra! SvD(A) 1930, nr 203, s. 8. —
(II 1 c) -HUS. [efter eng. lower l. nether house] (om utländska förh.) särsk. om den folkvalda kammaren i det brittiska parlamentet; motsatt: överhus; jfr hus 7 e. HSH 10: 172 (1715). I brittiska underhuset får talarna räkna med att bli ömsom utbuade, ömsom bejublade. GT 24/4 2004, s. 17. —
(II 4) -HYRESGÄST. (numera bl. i Finl.) andrahandshyresgäst; äv.: inneboende. SErikÅb. 1958, s. 116. Önskas hyra 1 rum omgående eventuellt som underhyresgäst. Borgåbl. 1978, nr 82, s. 9. —
(II 1 b) -HÅLL. [jfr d. underhold, mlt. underholt, mnl. onderhout (nl. onderhoud), t. unterhalt; till underhålla]
1) motsv. underhålla 2: (understöd i form av) bistånd l. tillskott l. arvode för ngns försörjning o. d. (jfr -hälle); äv. om (penning)medel för skötsel av ngt (närmande sig (o. stundom svårt att skilja från) 2); särsk. dels (i sht förr) om pengar som betalas av make l. maka för försörjning av före detta make l. maka o. d., dels (o. numera i sht) om pengar som betalas av förälder för försörjning av barn (som föräldern inte (längre) bor ihop med) (jfr underhålls-bidrag). Wij äre .. tilfridtz, att samme prester må bliffwe her vppe försorgde medt vnderholt. G1R 16: 200 (1544). Kunde .. (hemmanet) till giestgifwerijtz underhåld blifwa efterlåtit. Svedenfors Gränsb. 1: 134 (i handl. fr. 1670). Underhållet (för en armé i vinterkvarter) upbäres antingen i penningar eller in natura. Wrangel Tact. 244 (1752). Jag har varit gift och är skild sedan ett par år tillbaka .. Jag har ett mycket litet underhåll från min man. Hellström Kärlek 216 (1942). Pengar styr var barnen bor. Många separerade föräldrar väljer växelvis boende för att slippa betala underhåll. DN 2/5 2004, s. A6. jfr livstids-, månads-, natura-, riksdags-, själv-, skilsmässo-, spannmåls-underhåll m. fl. särsk. om det som är nödvändigt för livets uppehälle, levebröd, försörjning; i sht förr särsk. i sådana förb. som nödtorftigt underhåll. OxBr. 5: 34 (1613). Man (har) tykt rådeligast wara att .. (garnisonerna) wäll försee, skaffandes för them nödtorfftigt vnderhåld. HTSkån. 1: 178 (1658). Att han på ett mindre lofligt sätt bidragit till familjens .. underhåll, hvarefter han måst (resa) till Nya Sverge. Strindberg NRik. 146 (1882).
2) motsv. underhålla 3, om skötsel l. vård av ngt; särsk. (mil.) i fråga om förskaffning av förnödenheter o. materiel åt militärt förband o. d.; äv. (numera bl. tillf.) allmännare, med mer l. mindre bibehållen verbal bet.: vidmakthållande, upprätthållande. Palmchron SundhSp. 247 (1642). Medel till husets underhåll och framtida ombyggnad. EkonS 1: 404 (1894). Eldens underhåll sker enklast sålunda, att bränsle för hand inlägges eller inkastas, i mån som det förtäres. 2NF 7: 171 (1907). Utförandet och underhållet af de för färjeförbindelser erforderliga hamn- och järnvägsanläggningar. SFS 1908, nr 26, s. 3. Arklier .. anlades på många platser för att säkra mobilisering och underhåll. NE 1: 549 (1989). jfr ban-, gatu-, räls-, system-underhåll m. fl.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till underhålla): underhålls-anslag. till -håll 1, 2: anslag (se d. o. 17) för underhåll. BtRiksdP 1900, 5Hufvudtit. s. 42. Kostnaderna för översyns- och reparationsarbeten bestridas av underhållsanslaget. UFlottUnderbef. 1940, s. 74.
-arbete. till -håll 2; jfr service-arbete. Reparationer förbättringar och underhållsarbete. Palmstedt Res. 109 (c. 1780).
-avgift. till -håll 2. KrigVAH 1844, s. 123. Underhållsafgiften för barn, som endast provisoriskt intages på barnhuset. SFS 1910, s. 125, s. 3.
-behandling. med. till -håll 2: behandling (se d. o. 2 e) som syftar till att (under lång tid) underhålla önskad effekt av läkemedel o. d. gm att patienten får minimal dos. Fass 1978, s. 97. En av patienterna har fått underhållsbehandling och mått mycket bättre i ett och ett halvt års tid. GbgP 30/11 1993, s. 7.
-bidrag. till -håll 1 (slutet): bidrag till ngns underhåll; särsk. (o. numera i sht) om i lag reglerat penningbelopp som (separerad) förälder betalar i underhåll för barn. Lundin NSthm 603 (1889). Fadern är jämte modern underhållspliktig. Barnavårdsnämnden ska trygga (det utomäktenskapliga) barnets rätt såväl till vård som till underhållsbidrag. Elmér SvSocPolit. 272 (1964).
-dag. (förr) till -håll 2: enhet utifrån vilken kostnaden för sjukvård o. d. beräknades (med utgångspunkt i antal dagar som patient på sjukhus (l. annan vårdanstalt) mottagit vård l. underhåll); i sht i pl., jfr vård-dag. Medeltalet af underhållsdagar för hvar Chirugisk sjukdom. Hygiea 1839, s. 119.
-departement. (förr) till -håll 2: avdelning inom krigskollegium med uppgift att handha ärenden rörande den allmänna beväringsinrättningen; jfr departement 1 b. Hofcal. 1816, s. 43.
-foder. till -håll 2, om (mängden av) det foder (se foder, sbst.1 1) som åtgår för underhåll av ett djurs normala livsprocesser; motsatt: produktionsfoder. Att de gräsätande husdjuren behöfva ungefärligen 1/50 del af sin vigt i godt välbergadt hö eller motsvarande andra foderämnen för att vidmakthållas, och detta utgör hvad vi kalla underhållsfoder. Sjöstedt Husdj. 2: 68 (1862).
-fri. till -håll 2: som inte kräver underhåll (för att bevaras l. hållas i visst skick). HantvB I. 6: 98 (1938). (Dessa möbeltyper) är underhållsfria och kommer år efter år att bibehålla sin fräscha och färgglada yta tack vare Perstorps-Plattan. Form 1953, Omsl. s. 83.
-gods. (förr) till -håll 1: gods (se d. o. 6) anslaget ss. ngns underhåll, taffelgods; jfr underhållnings-gods. Huru .. (drottning Kristinas) intention vore, sigh hem åth fäderneslandet igen att begifva och .. här i Sverige på dess underhåldzgodz att residera. RARP 9: 406 (1664).
-kalka. (i fackspr.) till -håll 2: regelbundet kalka (se kalka, v.1 3) (mark l. sjö o. d.) (för att förhindra försurning); i sht ss. vbalsbst. -ning. LAHT 1930, s. 727.
-kassa. särsk. (förr) till -håll 1, om kassa (se kassa, sbst.1 7) utbetalande underhåll åt ngn (i sht nödställd o. d.). 2BorgP 4: 187 (1731). Deltagare i den för Prästeståndets Enkor och .. barn inrättade Underhåls-Cassan. PT 1758, nr 23, s. 4.
-kostnad. till -håll 1, 2. PT 1791, nr 93, s. 2. En nödvändig följd af den ansenliga tillökningen .. af universitetets byggnader har varit ökning af underhållskostnaden. Tegnér LundUniv. 146 (1897).
-land. (förr) till -håll 1: land (se d. o. 1 a β) anslaget i underhåll åt kunglig l. furstlig person (som inte var i regeringsställning); jfr domän 1 slutet, livgeding 1. RARP 9: 406 (1664). At alle Taffel-godsen i Pommern Hennes Maj:t Drottning Christina efter Recessen, til Underhålds-Länder wore anslagne. HC11H 14: 165 (1693).
-medel, pl. till -håll 1, 2: (penning)medel avsedda för l. utbetalade ss. underhåll; jfr medel, sbst. 14, o. -hålls-pengar. LReg. 228 (1648). Til delen dem .. någon Gåfwa uti penningar, af den besparning I kunnen giöra utaf edra egna underhålds-Medel. Ehrenadler Tel. 940 (1723). BtRiksdP 1904, 5Hufvudtit. s. 29 (i fråga om fastighetsskötsel).
-pengar, förr äv. -penningar, pl. särsk. (förr) till -håll 1: pengar utgående i underhåll (för ngn l. ngt); ofta om sådana pengar (utbetalade dagligen o.) avsedda för mat (jfr kost-penning 1). LMil. 3: 72 (1692). Betalas .. (proviantportionerna) under namn af Underhålls-penningar, då bestiger det til tre öre Silf:vermynt om dagen. LMil. 4: 1583 (1717).
-plikt. särsk. till -håll 1; jfr -hålls-skyldighet 1. Minnesskr1734Lag 1: 234 (1934). Ensamstående med underhållsplikt. Expressen 18/12 1991, s. 2.
-portion. (förr) till -håll 1: underhåll utgående i (mat)portion (ss. ersättning för militärt uppdrag o. d.). LMil. 4: 1528 (1715).
-ränta. särsk. (förr) till -håll 1: ränta (se ränta, sbst.1 1) anslagen till (ngns l. ngts) underhåll. Infanteriets underhålds Räntor. LMil. 1: 28 (1680).
-skyldig. 1) till -håll 1: skyldig att betala underhåll; jfr -hålls-pliktig o. försörjnings-skyldig. Kallenberg CivPr. 1: 914 (1924). Var inte mannen underhållsskyldig för sin dotter? Sjöwall o. Wahlöö MannBalk. 42 (1967). 2) till -håll 2: ansvarig för underhåll(sarbete) (av fastighet o. d.). Fastighetsägaren är underhållsskyldig för tillbyggnaden. SFS 1910, nr 141, s. 55.
-skyldighet. 1) till -håll 1: skyldighet att bekosta l. betala underhåll; särsk. om (lagstadgad) sådan skyldighet för förälder gentemot barn; jfr -hålls-plikt. MinnSvNH XII. 1: 133 (1881). En undantagslagstiftning, hvarigenom hon fullständigt skall befrias från underhållsskyldighet åt sina barn. Strindberg Giftas 2: XI (1886). 2) till -håll 2. AB 3/1 1845, s. 1. Å löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten boställshafvaren. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 30, s. 10.
-spannmål. (förr) till -håll 1: underhåll utgående i spannmål; särsk. i fråga om ersättning för militärt uppdrag o. d. Hall KultInt. 3 (i handl. fr. 1629). Hela Compagniets underhålds Spanmål. LMil. 1: 465 (1684).
-stat. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till -håll 1, 2; jfr stat, sbst.3 III 3, 4. Samuelsson HALärovUpps. 112 (i handl. fr. 1649). Förslag till underhålls- och reparationsstat för nästföljande år. SFS 1881, nr 8, s. 10.
-stöd. särsk. till -håll 1, om (penning)understöd för försörjning av barn (då föräldrarna inte bor tillsammans) utbetalt av myndighet (till den förälder som barnet (l. barnen) bor hos). SvD 18/1 1996, s. 2.
-tagare. (numera bl. tillf.) till -håll 1; jfr pensionär 1, understöds-tagare. DA 1793, nr 88, s. 2. Dömes underhållstagare till vanhedrande straff, går han sitt underhåll förlustig. Spak HbFältartill. 73 (1873).
-tjänst. särsk. till -håll 2: militär tjänst(göring) med uppgift att ansvara för underhåll av förband; tjänst vid underhållsförband. SFS 1938, s. 608. Vallerius .. ställde några frågor som rörde underhållstjänsten. Skulle de ligga vakt måste de ovillkorligen ha mat och furage. Widding Ryttmäst. 436 (1968).
-åtgärd. till -håll 2: åtgärd som syftar till att åstadkomma underhåll av ngt. TT 1894, Byggn. s. 94.
Spalt U 169 band 36, 2010