Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BACK bak4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[eg. samma ord som föreg., af nnt. back l. holl. bak; jfr t. back. Anledningen till benämningen är sannol. den, att främsta delen af ett fartygs däck, som på alla sidor begränsades dels af relingen, dels af öfver däcket sig höjande tvärskott, företedde en viss likhet med ett tråg l. en bricka]
sjöt.
1) benämning på ett å en del fartyg längst för ut befintligt mindre, upphöjdt däck; benämning på den del af öfre däck som är framom främsta masten på sådana fartyg som sakna nämnda mindre däck, särsk. ss. en af de stationer å hvilka manskapet ombord å ett örlogsfartyg fördelas; fördäck; för, förskepp. Grundell 232 (1705). Högden emellan Däcken och Backen. Rayalin Skeppsb. 6 (1730). Föörskieppet eller Backen. Därs. 186. De största (linjeskeppen) hafva 3:ne Däck, Back och Skants. Chapman Præs. i VetA 1770, s. 18. Backen, en uphöjning omkring främsta masten, på hvilken Canoner äro stälde. Tornquist Förkl. (1788). Backen, eller den rymliga delen af däcket, som ligger för om fockmasten. Gosselman S. o. N. Am. 1: 94 (1833). Under backen var förrummet beläget. Gyllengranat 1: 17 (1840). Lös back i jemnhöjd med främsta kanonportens öfverkant. Uggla Sjölex. (1878, under beak-head). Kadetterna i femte sjöklassen föra befälet på backen samt tjenstgöra i maskinrummet. SFS 1889, nr 55, s. 28.
2) om skeppsrum beläget under det i föreg. afdelning nämnda däcket. Skrufångfartyg .. med hyttedäck akter, sluten back och påbyggnad midskepps. SFS 1894, nr 46, Bil. E. — särsk.
a) (föga br.) i förb. med prep. i l. uti. Bland får och getter nöjd, i backen på sitt läger, / Han (dvs. oxen Rölle) nu på vilda sjön sin andra resa for. J. Wallenberg 248 (1771). P. J. Bladh i VetANH 1: 110 (1780).
b) om i ifrågavarande del af ett handelsfartyg förlagdt rum för besättningen: skans. Jungberg (1873).
Sammansättningar (till 1).
Anm. I det eg. sjömansspr. brukas så godt som uteslutande ssgr af typen B.
A: BACK-GAST3~2. sjöman med station på backen. Deleen (1836, under back). Strindberg Hems. 88 (1887). jfr B.
-MÖNSTRING~20. Regl. f. fl. 1875, 3: 207. jfr B.
-OFFICER~002 l. -OFFICERARE~00200. officer som för befäl på backen. GHT 1896, nr 234, s. 2. jfr B.
-SKOTT~2. tvärvägg som skiljer backen från det öfriga fartyget. Röding SD 9 (1798).
-SPIRA~20. om en tvärs öfver backen å mindre fartyg liggande rund bjälke. Pihlström 1: 129 (1796). Frick o. Trolle 155 (1872). jfr BACKS-SPIR.
B: BACKS-BEFÄL3~02. När ankaret skall lättas bör backsbefälet varsko när ankaret är lätt. Ekelöf 95 (1881).
-BJÄLKE~20. Calwagen Sjölex. (1851). Uggla Sjölex. (1878, under orlop-beam).
-DÄCK~2. = BACK 1. Uggla Sjölex. (1878, under forecastle). SFS 1880, nr 66, s. 6.
-GAST~2. jfr A. Widegren (1788). Det bästa manskapet blir backsgastar. Regl. f. fl. 1834, 1: 170. Uggla Sjölex. (1878, under forecastlemen).
-KANON~02. SP 1779, s. 1057. Bæckström 2: 66 (1887).
-KLOSS~2. Pihlström 1: 172 (1796).
-KORPORAL~002 l. -KORPRAL~02. Backskorporalerne med underlydande manskap skola ha tillsyn och vård om bogsprötet med dess takling, segel m. m. Regl. f. fl. 1875, 3: 199. NF 1: 1411 (1876).
-LUNTA~20. (numera föga br.) Uggla Sjölex. (1878, under forecastle-match).
-MÖNSTRING ~20. jfr A.
-OFFICER~002 l. -OFFICERARE~00200. jfr A. NF 1: 1411 (1876). Konow (1887).
-SPIR~2. = BACK-SPIRA. Witt 29 (1857). NF 1: 1411 (1876).
-TRAPPA~20. (mindre br.) trappa som leder från däck upp till backen. Rayalin Skeppsb. 231 (1730).

 

Spalt B 13 band 2, 1898

Webbansvarig