Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DÄFNA dä3vna2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
1) (föga br.) blifva fuktig. (T.) dufften .. (sv.) svättas lindrigt, däfna. Lind (1749; under dufften). Adlerbeth Ov. 106 (1818). CVAStrandberg 1: 332 (1862; i bild).
DÄFNAD, r. l. m.
Spalt D 2504 band 7, 1923