Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ELUVIUM elɯ4vium l. 0302, n.; best. -iet, i best. anv. äv. utan slutart.
Etymologi
[bildat av den ryske geologen Trautschold efter mönstret av ALLUVIUM o. DILUVIUM av lat. e, ur (se EX-) o. luere, skölja (se DILUERA)]
geol. sammanfattande benämning på de i sitt ursprungliga läge kvarliggande vittringsprodukter som i sht inom den tropiska zonens länder täcka bärggrunden. Nathorst JordH 354 (1890).
Avledn.: ELUVIAL, adj. [jfr ALLUVIAL o. DILUVIAL]. Eluviala bildningar. GeolFF 1894, s. 31. Ssg: ELUVIAL-BILDNING. 2 NF 27: 853 (1918).

 

Spalt E 483 band 7, 1922

Webbansvarig