Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KREPSK krep4sk, förr äv. KRIPSK l. KRIBSK, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(krepsk 1718 osv. kribsk 1722. kripsk 1738—1766)
Etymologi
[sv. dial. krepsk; sannol. av nt. kribbsch, krepsch, retlig o. d.; av ovisst urspr. — Jfr KRIBBLA]
(i vissa trakter) retlig; nyckfull; spetsfundig; vanl. om person, äv. i överförd anv., om yttrande o. d. Rydelius Förn. 2 (1718, 1737; om ordalag). De kribske Vispe-fiollen / Som älska dig i dag, i morgon hata dig. Düben Boileau Sat. 80 (1722). Weste (1807). Ahlman (1872).
Avledn. (i vissa trakter): KREPSKHET, r. l. f. Lind (1749). Helenius (1838).

 

Spalt K 2703 band 15, 1937

Webbansvarig