Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KVINTAN kvinta4n, sbst.2, r. l. m. (Ekeblad osv.) l. n. (Heinrich (1814, 1828)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
(förr) påle nedsatt i marken o. upptill försedd med en sköld, använd ss. måltavla (för övning) i spjutkastning l. lansstötning under ridt. Först wardt det till rings ränt … Sedan ränndes till quintanen. Ekeblad Bref 1: 381 (1654; rättat efter hskr.). Spärridningen emot Quintanen. TornSp. 1799, Utm. s. 5. Ränna qvintan. Dalin FrSvLex. 2: 358 (1843).
Spalt K 3434 band 15, 1938