Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
OCKASIONALISM ok1aʃω1nalis4m l. -ʃå1n- l. -ʃon1-, äv. 01004, r. l. m.; best. -en.
filos. åskådning enligt vilken alla empiriska orsakssammanhang äro tillfälliga (”occasiones”) o. Gud är den enda värkliga, ”värkande” orsaken; med tillämpning speciellt på förhållandet mellan kropp o. själ. Boström 1: 105 (c. 1830). NoK 39: 150 (1925). —
Spalt O 180 band 18, 1949