Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PALSTERNACKA pal3ster~nak2a (palsterna´cka Weste), förr äv. PASTENACKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (OrdnLilleTull. 1622, s. A 4 a, osv.), ((†) -ar (äv. möjligt att hänföra till sg. -nack, HovförtärSthm 1577 A, s. 3, Därs. 1603, s. 70) l. -er (äv. möjligt att hänföra till sg. -nack, HovförtärSthm 1577 B, s. 5, Sundelius NorrköpMinne 672 (i handl. fr. 1593))); förr äv. PALSTERNACK l. PASTENACK, r. l. m.; best. -en; pl. -ar l. -er (se ovan).
den ätliga roten av växten Pastinaca sativa Lin.; stundom äv. dels koll., dels ss. ämnesnamn; ofta äv. om växten. HovförtärSthm 1577 A, s. 3. Pastnakan hiälper mannen i Sadelen, men qwinnan til Grafwen. Törning 124 (1677). Palsternackor kokas i soppor med kjött. Linné Diet. 2: 170 (c. 1750). Palsternakan är en flockblomstrig växt. LB 2: 456 (1901). Stuvade palsternackor. Högstedt KokB 334 (1920). StKokb. 183 (1940). — jfr TRÄDGÅRDS-, VILD-PALSTERNACKA. — särsk.
a) bot. i uttr. vild palsternacka o. d., dels om (roten av) Pastinaca sativa Lin. var. silvestris Mill., vildpalsternacka, dels (förr) i oeg. anv., om (roten av) bolmört. Franckenius Spec. D 4 a (1638). Bolmrötter, vilda Palsternackor kallade. Haartman Sjukd. 98 (1759). Iverus VästmFanerog. 85 (1877).
-FRÖ. (-nack- 1698—1901. -nacka- 1628—c. 1645. -nacke- 1760. -nacks- 1759 osv.) ofta koll.; förr med medicinsk anv. Månsson Ört. 306 (1628; i medel mot förgiftning). LB 2: 457 (1901). —
-ROT. (-nack- 1691—1804. -nacke- 1673—1690. -nacker- 1558. -nacks- 1736) (numera bl. tillf.) roten av växten Pastinaca sativa Lin. HovförtärSthm 1558, s. 16. Broocman Hush. 6: 18 (1736). särsk. (†) om liknande rötter av giftiga vilda växter. Wåhlin LbLandth. 62 (1804).
B (†): PALSTERNACKA-FRÖ, se A. —
-FRÖ, -ROT, se A. —
D (†): PALSTERNACKER-ROT, se A.
Spalt P 99 band 19, 1952