PELTERER, m.; best. -n.
Etymologi
[utvidgning (möjl. efter en motsvarande bildning i lt. l. t.) av det ord som föreligger i mlt. pelter, mnl. peltier, pelletier (holl. peltier), av ffr. peletier (se PELTERI); jfr holl. peltieren, vara körsnär, till peltier (se ovan); jfr äv. eng. pelterer, körsnär]
Spalt P 573 band 19, 1952
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se