Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PENETRABEL pe1netra4bel l. pen1-, adj.
Etymologi
[jfr t. penetrabel, eng. penetrable, fr. pénétrable; av lat. penetrabilis, till penetrare (se PENETRERA)]
(numera knappast br.) genomtränglig (se d. o. 1, 2). Wallerius Tank. 13 (1776). Ekbohrn (1904).

 

Spalt P 581 band 19, 1952

Webbansvarig