Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SKÖLJONG ʃöljoŋ4, r. l. m.; best. -an; pl. -er.
Ordformer
(chillon 1928. gillon 1928. sköljong 1869 osv.)
Etymologi
[sannol. av fr. chevillon, slå, nystpinne, till cheville, plugg, pinne, träkavle för uppvindning av silke efter färgning (se CHEVILL); jfr äv. t. chevelle, käpp använd vid urvridning av bomullsgarn efter färgning, ”sköljong” (sannol. av fr. cheville, se ovan), chevel(l)ieren, vrida ur garn med sådan käpp. — Jfr SJEVILJ]
(i fackspr., numera föga br.) träkavle som av färgare användes vid vridning o. stötning av garn efter färgning, vridnagel. Då garnet skall vridas, så trädes det på dockan och sköljongen trädes äfven i härfvan. AHB 38: 26 (1869). Sahlin SkånFärg. 59 (1928).

 

Spalt S 6105 band 27, 1976

Webbansvarig